Ythets
Har många gånger tidigare uttryckt min åsikt (genom diverse forum och samtal irl) angående den ytfixering som råder och som exploderat till absurdum. Efter att nu ha tittat på "Skönhetsbubblan" via Svt-play så blev ämnet kokande inom mig igen och jag kan bara åter konstatera att ... det faktum att diverse plastikoperationer och andra ytliga ingrepp idag är så pass lättillgängliga och dessutom blivit mer och mer vanliga, hjälper INTE människor att må bättre och få bättre självförtroende! Tvärtom - det hjälper till att skapa ÄNNU mer taskig självkänsla och fixering vid komplex!
Att man idag relativt enkelt KAN göra något åt diverse skavanker, sänker toleransnivån för demsamma maximalt. Pressen på individen att "fixa till sig" istället för att acceptera sig själv, blir orimlig och det där skitpratet om att "jag gör det för min egen skull" är rent trams. Klart som fan att man har komplex för att man betraktar sig själv ur utomståendes ögon. Skulle man befinna sig utanför räckvidden av medial påverkan och andra människors tyckanden, så är jag övertygad om att man inte skulle bry sig ett skit om hängbröst, rynkor, graviditetsslitage, extrakilon själv heller. Sen får folk säga vad fan de vill i sina "försvarstal"!
Det värsta är att ju fler som hoppar på denna ytkarusell, ju fler ringar på vattnet skapas. Det är långt ifrån ett problem på individnivå, så jo - jag har all rätt i världen att bli bestört. Det är ett STORT problem i mycket större perspektiv, eftersom idealeftersträvan är extremt smittsamt! Det är SJUKT att helt normalt livsslitage, helt "normala" komplex som de flesta faktiskt har, numera ses som så svåra att hantera att man till och med är villig att lägga sig under kniven för att försöka behålla ungdom och "felfri" yta till varje pris! Och kanske värst av allt är ju att det dessutom är så många unga, ännu icke ens "slitna" människor som låter sig korrigeras om kirurgiskt! Skrämmande!
Gillar inte Bingo Rimer särdeles normalt, men det han säger i programmet jag länkat till i stycke ett ovan, håller jag med om. Bl.a säger han att om ens barn har så dålig självkänsla att de tror att de ska bli lyckligare om de bara opererar om sig, så får man nog som förälder se det som ett misslyckande ...
Sen är det såklart mediaflödet och vad som pumpas ut där, som är den största boven i damat ändå. (Men fortfarande - vi, alla vuxna, tillåter att det fortgår. Ingen, eller inte tillräckligt många i alla fall, stampar foten i backen för att försöka stoppa den förödande utseendefixerade press framför allt unga människor utsätts för dagligen genom media!) Man måste ju vara både blind och döv för att INTE påverkas. Även som vuxen.
Och naturligtvis pratar jag nu enbart om rent kosmetiska ingrepp. Lika bra att tillägga det.
Att man idag relativt enkelt KAN göra något åt diverse skavanker, sänker toleransnivån för demsamma maximalt. Pressen på individen att "fixa till sig" istället för att acceptera sig själv, blir orimlig och det där skitpratet om att "jag gör det för min egen skull" är rent trams. Klart som fan att man har komplex för att man betraktar sig själv ur utomståendes ögon. Skulle man befinna sig utanför räckvidden av medial påverkan och andra människors tyckanden, så är jag övertygad om att man inte skulle bry sig ett skit om hängbröst, rynkor, graviditetsslitage, extrakilon själv heller. Sen får folk säga vad fan de vill i sina "försvarstal"!
Det värsta är att ju fler som hoppar på denna ytkarusell, ju fler ringar på vattnet skapas. Det är långt ifrån ett problem på individnivå, så jo - jag har all rätt i världen att bli bestört. Det är ett STORT problem i mycket större perspektiv, eftersom idealeftersträvan är extremt smittsamt! Det är SJUKT att helt normalt livsslitage, helt "normala" komplex som de flesta faktiskt har, numera ses som så svåra att hantera att man till och med är villig att lägga sig under kniven för att försöka behålla ungdom och "felfri" yta till varje pris! Och kanske värst av allt är ju att det dessutom är så många unga, ännu icke ens "slitna" människor som låter sig korrigeras om kirurgiskt! Skrämmande!
Gillar inte Bingo Rimer särdeles normalt, men det han säger i programmet jag länkat till i stycke ett ovan, håller jag med om. Bl.a säger han att om ens barn har så dålig självkänsla att de tror att de ska bli lyckligare om de bara opererar om sig, så får man nog som förälder se det som ett misslyckande ...
Sen är det såklart mediaflödet och vad som pumpas ut där, som är den största boven i damat ändå. (Men fortfarande - vi, alla vuxna, tillåter att det fortgår. Ingen, eller inte tillräckligt många i alla fall, stampar foten i backen för att försöka stoppa den förödande utseendefixerade press framför allt unga människor utsätts för dagligen genom media!) Man måste ju vara både blind och döv för att INTE påverkas. Även som vuxen.
Och naturligtvis pratar jag nu enbart om rent kosmetiska ingrepp. Lika bra att tillägga det.
Nu blir det lite politik
Om jag i FB:s statusrad skriver om mat, musik eller mode - då rasslar kommentererna in. Dessa ämnen ENGAGERAR uppenbarligen. Skriver jag i min statusrad något politiskt - då blir det tyst som i graven!?! :-o Med andra ord ... Antingen är samtliga av mina FB-vänner Alliansanhängare, ELLER så är de totalt ointresserade av politik?!? HUR man nu kan vara det, när så gott som ALLT som sker i livet, från vaggan till graven, går att göra politiska kopplingar till!!
Juholts avgång så ... Personligen tycker jag inte att hans "tabbar" varit så enorma att han förtjänat den massmobbing han utsatts för och personligen bryr jag mig egentligen föga om VEM som är partiledare överhuvudtaget. En partiledare har i uppgift att föra fram den politik hans/hennes parti förespråkar!! That´s it!! Han/hon har ingen egen egentlig makt! NIX!! En partiledare är partiets ansikte utåt, en slags klisterlapp, logga, för själva innehållet. Inget annat!
Men dessvärre tycks folk numera tro att vi frångått partipolitik MED partiprogram - (och förhoppningsvis tydlig ideologisk riktlinje.) "Folk" tycks tro att vi istället numera ägnar oss åt personval och att den person man så väljer kan styra och ställa åt vilket jävla håll de vill, helt oberoende av några partiprogram eller ideologier. IDIOTER!! Det fungerar TACK OCH LOV INTE så!!
I och med den här puckotron "folk" verkar besitta så hade/har ju Reinfeldt ett plus med sina "snälla hundögon" och sin till synes medkännande själ. Reinfeldt vet hur man ska spela mänsklig och hur man ska tala till "folket", helt enkelt! Och samma sak med Anders Borg - en lite småball, hästsvansprydd, "vanlig" människa.
Med andra ord och eftersom det nu ÄR så att "folket" generellt inte bryr sig om politiken i sig, skiter i att det finns partiprogram och ideologier och istället lägger sitt krut på att omänskligt kritiskt granska den som ska vara partiets klisterlapp från topp till tå, så kan S väl lika gärna låta någon "folklig kändis"-sosse (om än mindre politiskt insatt) ta över partiledarjobbet. Stellan Skarsgård, eller varför inte Henrik Schyffert t.ex?! Skulle nog fungera mycket bättre!
Stellan Skarsgård pratar politik i Kungsan:
Henrik Schyffert driver med MUF:
Juholts avgång så ... Personligen tycker jag inte att hans "tabbar" varit så enorma att han förtjänat den massmobbing han utsatts för och personligen bryr jag mig egentligen föga om VEM som är partiledare överhuvudtaget. En partiledare har i uppgift att föra fram den politik hans/hennes parti förespråkar!! That´s it!! Han/hon har ingen egen egentlig makt! NIX!! En partiledare är partiets ansikte utåt, en slags klisterlapp, logga, för själva innehållet. Inget annat!
Men dessvärre tycks folk numera tro att vi frångått partipolitik MED partiprogram - (och förhoppningsvis tydlig ideologisk riktlinje.) "Folk" tycks tro att vi istället numera ägnar oss åt personval och att den person man så väljer kan styra och ställa åt vilket jävla håll de vill, helt oberoende av några partiprogram eller ideologier. IDIOTER!! Det fungerar TACK OCH LOV INTE så!!
I och med den här puckotron "folk" verkar besitta så hade/har ju Reinfeldt ett plus med sina "snälla hundögon" och sin till synes medkännande själ. Reinfeldt vet hur man ska spela mänsklig och hur man ska tala till "folket", helt enkelt! Och samma sak med Anders Borg - en lite småball, hästsvansprydd, "vanlig" människa.
Med andra ord och eftersom det nu ÄR så att "folket" generellt inte bryr sig om politiken i sig, skiter i att det finns partiprogram och ideologier och istället lägger sitt krut på att omänskligt kritiskt granska den som ska vara partiets klisterlapp från topp till tå, så kan S väl lika gärna låta någon "folklig kändis"-sosse (om än mindre politiskt insatt) ta över partiledarjobbet. Stellan Skarsgård, eller varför inte Henrik Schyffert t.ex?! Skulle nog fungera mycket bättre!
Stellan Skarsgård pratar politik i Kungsan:
Henrik Schyffert driver med MUF:
Huvudvärk i dubbel bemärkelse
Allvarligt ... inte kan man väl bli bakis på ett par små glas champagne och ett par ännu mindre huttar Dooley´s?!? :-o Känner mig så i alla fall - har jordens skallvärk och hjärtklappning som fan och har till och med fått gå upp flera gånger inatt för att ta medikamenter för att försöka avvärja det hela, men utan att det lyckats. :-(
Den andra "huvudvärken" kommer sig av polisens agerande igårkväll, då sonen (med vänner) hade en privat fest i en kvarterslokal där sonens far bor. Polisen hade tydligen blivit tipsad av någon om att det fanns minderåriga på festen och att man serverade alkohol där. Så de kom dit och kastade ut alla minderåriga, men utan att beslagta de påsar med alkohol de minderåriga hade med sig!?!? :-o Så vad var vitsen med det, månne?
OM nu dessa ungdomar tänkte dricka alkohol på en nyårsaftonsnatt - vore det inte ändå bättre då att de gjorde det inomhus, i ett område med direkt närhet till vuxna människor som kunde titta till dem - än att de gick omkring utomhus i minusgrader, packade?!? Jag tycker det i alla fall och anser att polisens agerande var extremt ansvarslöst!!
Sonen (som ju är 20) hade försökt kompromissa med polisen och bett dem hälla ut alkoholen och låta ungdomarna stanna (så hade tydligen polisen gjort vid en fest då sonen själv var minderårig), men icke att de gick med på det. Nej de tyckte som sagt tydligen att det var bättre att de raglade runt MED sina fyllepåsar på stan mitt i natten, i kylan?!? Obegripligt!
När jag var tonåring fanns det i kommunen ett antal ställen dit vi minderåriga ungdomar kunde gå på kvällar/helger. Och man kom in oavsett hur full man var. Minns att jag en gång var så packad när jag kom att vakterna fick leda mig nedför trappan till discot och där lade de mig på en soffa att sova ruset av mig på. Utöver vakter fanns det alltid diverse andra vuxna människor närvarande, som hade koll på oss "ungar". Jag tycker fan att det var ett bättre system än idag, när alla ställen har nolltolerans mot alkohol och ungdomarna därmed går någonannanstans (utom syn/räckhåll för vuxna människor) och super. För ingen ska inbilla mig att man dricker mindre idag som ung, än man gjorde under mina tonår. Däremot ser det väl kanske ut så statistiskt sett, eftersom de som ändå går på offentliga ställen, ÄR nyktra.
Hur som helst - är rent förbannad på polisens agerande inatt och förstår det överhuvudtaget inte!?! Vad uppnådde de genom att slänga ut dessa minderåriga ungdomar, MED sina påsar med alkoholhaltiga drycker??
Den andra "huvudvärken" kommer sig av polisens agerande igårkväll, då sonen (med vänner) hade en privat fest i en kvarterslokal där sonens far bor. Polisen hade tydligen blivit tipsad av någon om att det fanns minderåriga på festen och att man serverade alkohol där. Så de kom dit och kastade ut alla minderåriga, men utan att beslagta de påsar med alkohol de minderåriga hade med sig!?!? :-o Så vad var vitsen med det, månne?
OM nu dessa ungdomar tänkte dricka alkohol på en nyårsaftonsnatt - vore det inte ändå bättre då att de gjorde det inomhus, i ett område med direkt närhet till vuxna människor som kunde titta till dem - än att de gick omkring utomhus i minusgrader, packade?!? Jag tycker det i alla fall och anser att polisens agerande var extremt ansvarslöst!!
Sonen (som ju är 20) hade försökt kompromissa med polisen och bett dem hälla ut alkoholen och låta ungdomarna stanna (så hade tydligen polisen gjort vid en fest då sonen själv var minderårig), men icke att de gick med på det. Nej de tyckte som sagt tydligen att det var bättre att de raglade runt MED sina fyllepåsar på stan mitt i natten, i kylan?!? Obegripligt!
När jag var tonåring fanns det i kommunen ett antal ställen dit vi minderåriga ungdomar kunde gå på kvällar/helger. Och man kom in oavsett hur full man var. Minns att jag en gång var så packad när jag kom att vakterna fick leda mig nedför trappan till discot och där lade de mig på en soffa att sova ruset av mig på. Utöver vakter fanns det alltid diverse andra vuxna människor närvarande, som hade koll på oss "ungar". Jag tycker fan att det var ett bättre system än idag, när alla ställen har nolltolerans mot alkohol och ungdomarna därmed går någonannanstans (utom syn/räckhåll för vuxna människor) och super. För ingen ska inbilla mig att man dricker mindre idag som ung, än man gjorde under mina tonår. Däremot ser det väl kanske ut så statistiskt sett, eftersom de som ändå går på offentliga ställen, ÄR nyktra.
Hur som helst - är rent förbannad på polisens agerande inatt och förstår det överhuvudtaget inte!?! Vad uppnådde de genom att slänga ut dessa minderåriga ungdomar, MED sina påsar med alkoholhaltiga drycker??
Förbannad och besviken
Det finns så mycket jag är förbannad och besviken på just nu. (Eller ... det är jag nog nästan alltid, mer eller mindre ... :-o) På rent personligt plan, men även ur större perspektiv. Har dock valt att inte ta upp dessa saker i min egen blogg för tillfället. (Däremot skriver/kommenterar jag flitigt om olika "störoämnen" i andras sidor/bloggar, hahaha. ;-)) Men innan jag lägger mig för att försöka sova bort lite av irritationen, så tänker jag lägga in följande:
"Ett land som inte kan ta hand om sina svaga är ett land som det är synd om. En regering som gör det till affärsidé är otäck."
/Fredrik Virtanen
Läs hela hans tänkvärda, viktiga artikel och begrunda, kära högervänner.
"Ett land som inte kan ta hand om sina svaga är ett land som det är synd om. En regering som gör det till affärsidé är otäck."
/Fredrik Virtanen
Läs hela hans tänkvärda, viktiga artikel och begrunda, kära högervänner.
Senaste dygnet och botox
Var ju med särbon till hans Ornö igår och över natten. Här väntar vi på färjan mellan Dalarö/Ornö och som vanligt blir särbon sugen på korv. Han gillar inte ens korv normalt, men dessa kokta med bröd slinker ned titt som tätt när man är på "färd" med honom. ;-)
Väl ute och på plats umgicks vi en del med "svärmor" och "svåger". Åt middag ihop och klippte "svärmor", vilket behövdes. Mot sena eftermiddagen blev jag plötsligt tvärslut, fick ont i huvud och nacke som FAN igen och fröööös som en hund. Så vi traskade ned till särbons lilla hus och där somnade jag huttrandes under fyra-fem filtar. :-o
Vaknade lagom till "Bonde söker fru", virade in mig i en filt och satte mig med särbon och tittade på alla kära bönder från säsongen. Tittade sedan även på "Kalla fakta" och "Kvällsöppet" (sista halvan av programmet) som båda hade botox i "skönhetssyfte" som ämne. Alltså ... jag är så extremt blödig (i mitt tycke -> normalempatisk!) så jag klarade knappt av att se skiten. Djurförsök på de stackars mössen - otaliga möss som plågas till döds - för att människan är så äckligt jävla fåfäng. Jag SPYR!! Vad är det för feeeel på folk??
Hela "skönhetsindustrin" är så äcklig att jag spyr, rent utav. Har skrivit om det MÅNGA gånger "förr", i min forna "Dagbok på nätet" och känner väl tyvärr att jag med åren tappat lite (mycket) av upprors/reaktionsenergin, men gårdagens program väckte verkligen upp känslan igen till max. Så stackars särbon fick såklart diskutera ämnet med mig sen, när programmen var slut, men min upprördhet ännu brann invärtes.
NEJ, jag tycker inte att det är bra att det blivit så "enkelt" och lättillgängligt med diverse skönhetsingrepp - från botoxsprutor till regelrätta kirurgiska operationer! NEJ, det gör inte människor mindre komplexfyllda och lyckligare - TVÄRTOM!! - det manar till fler komplex och en omöjlighet att kunna acceptera levnadsslitage! DET är vad det gör! VARFÖR ska det anses som fult/fel att kroppen blir märkt med liv och ålder?
Och den totalt löjeväckande meningen "Jag gör det för min egen skull ..." ... den är ju rent befängd! Inte fan skulle man bry sig ett skit om övervikt, hängbröst, små bröst, rynkor, etc etc om det inte vore för att man bedömer sig själv utifrån andras ögon/tycken!?!! Bosätt dig på en öde/glesbebygd och kom sen och påstå att du där inte står ut med att vara mullig och ha hängbröst. Löjligt att inte ens ha självinsikt nog att förstå ATT man såklart känner sig ful/fel pga. påtryckning utifrån! Skärpning!!
Och träffar du mig så vad du än gör - berätta inte ifall du botoxat dig (om jag inte ser det ändå) för jag tycker verkligen att det är höjden av löja! Och ännu mer med tanke på alla stackars djur som ska behöva plågas ihjäl för att du inte klarar av lite rynkor/tunna läppar! Lär dig leva med att kroppen åldras och förändras! Gnäll om du vill men för tusan ... ta lite kontroll över hur långt fåfängan får gå, please!
Den här operations/injektions/omöjliga idealkarusellen är heller inte helt en fråga för var och en, även om de flesta vill hävda det, utan förgrenar sig till många fler, ju fler som hoppar på karusellen. Jag skiter i och för sig i om Karin på Konsum opererar om hela sig, men det stannar ju inte där. Allt vi gör påverkar ju andra på ett eller annat vis! OM vi inte då bor isolderade för oss själva och inte har ett smack med någon annan att göra, men då skulle man som sagt inte ha något behov av dessa förändringar ...
FENOMENET "ytfixerad idealjakt/komplexskräck" är något som pågår i samhället. Vi blir itutade överallt ifrån hur vi bör se ut/vara. MAN BLIR PÅVERKAD!! Till och med en sån argbigga som jag blir det! Det är ju oundvikligt! MEN ... vi kan ändå inte sitta och lura i oss själva (och alla andra) att "var och en gör som den vill" och "jag gör det för min egen skull", utan man måste begripa att karusellbiljetten blir jävligt dyr, normsättningvis! Man måste inse att man genom egna korrigeringar bidrar till att påverka andra. Det onaturligt frammejslade blir så vanligt att det till slut blir själva den naturliga normen! Det är väl inte så svårt att förstå ändå?!?
Och skulle någon nu få för sig att det på minsta sätt ens skulle gå att jämföra dessa skönhetsingrepp med hårfärgning och smink (naturligtvis icke djurtestat) så skrattar jag personen rakt upp i ansiktet åt den taskiga kopplingsförmågan! Sådär ja - nu ska jag vara tyst en stund. ;-)
Eller förresten - bäst att jag tillägger (även om jag inte tycker att det borde behövas, eftersom det är en självklarhet, men gapandet brukar ändå dyka upp i en sådan här diskussion ...) att det naturligvis är en ofantlig skillnad om man gör ett ingrepp för att man vill återställa något efter sjukdom/svår skada!!
Sovande Lilla My.
Tillbaka till Ornöstugan ... Särbon och jycken sov som små grisar hela natten - själv låg jag klarvaken med värkande kropp och vände och vred på mig. Sov inte ett smack! :-o
Idag är vi tillbaka i "stan" och jag har bland annat varit och träffat en för mig ny psykläkare. Intressant samtal måste jag säga. Mer än så orkar jag inte gå in på saken just nu.
Efter besöket gick jag till sonens frisörs-praktikplats och fick där av honom min hårbottenfärg ifylld. Välbehövligt!
Särbon och jag har sen kastat i oss varsin pizza (evigheter sen sist, så jag var vrålsugen på det!) och nu ska jag snart försöka sova för natten, tänkte jag, för imorgon ska jag utsättas för ett arbets-ekg på hjärtmottagningen på Södersjukhuset. Det ska ju tydligen bli snökaos inatt dock ... :-o Hoppas det väntar till på lördag, så vi kan åka till SÖS utan trafikproblem. Godnatt!
Unhate
Blev idag, genom Jerry, uppmärksammad på Unhate-kampanjen från United Colors of Benetton. Med de här bilderna KAN den ju inte gå obemärkt förbi precis! Underbart! ;-) Tydligen blev inte påven så glad dock, hahaha.
Kroppsfixering
Som jag sagt förut så besöker jag ofta LadyDahmers sida. Mest för att jag känner igen mig så mycket i hennes resonemang, främst angående "skönhets"industrin. De sanslösa, (onåbara utan plastkirurgi och annan självsvåld), ideal som "tvingar" sig på - främst tjejer/kvinnor - och konsekvenserna av dessa. Har genom åren varit väldigt aktiv i dessa diskussioner - via olika forum och/eller IRL. På senare år har jag tappat orken för detta, tyvärr och då är det skönt att se att det finns andra kvinnor, som LadyDahmer, som vågar ifrågasätta högt och öppet.
Såg ni Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst"? Om inte - se den! Här är inledningsnumret av den showen. Helt underbart! :-)
Såg ni Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst"? Om inte - se den! Här är inledningsnumret av den showen. Helt underbart! :-)
Alkohol
Gillar verkligen IQ-reklamsnuttarna. Talande och tragikomiska. Ett exempel här:
Gillar även Folkhälsoinstitutets reklamsnuttar på samma tema.
Jag har levt med missbrukare nära inpå mig så gott som hela mitt liv. Själv är jag snudd på nykterist (dricker typ en handfull öl per år). Verkligen, verkligen AVSKYR alkoholens negativa verkningar (och andra drogers också såklart). Så jävla mycket lidande som det för med sig, både för brukaren själv och för människor han/hon omger sig av. Helt galet att det numera dräller av alkoholreklam i all media och att det dessutom verkar anses som snudd på något fiiiint och sofistikerat att dricka vin var och varannan dag. :-o Redan efter ett par glas vin förändras man faktiskt, även om man inte själv anser sig vara berusad då. Barn speciellt märker av det extremt lätt och väl, tyvärr. Och barn tycker att det är obehagligt att notera dessa förändringar, det vet jag av egen erfarenhet.
När jag summerar allt negativt jag faktiskt behövt utstå genom livet, från alkoholberoende människor, så tycker jag så illa om drogen att jag snudd på föraktar människor som brukar det. Vet att det låter hemskt, alkohol är ju starkt beroendeframkallande och jag är rätt säker på att de flesta som har behov av det (om så än "bara" genom några glas vin per dag) mår rätt dåligt och därför använder drogen som ett avslappningsmedel (åtminstone till en början, innan drickandet övergått till även ett fysiskt beroende), men ändå ... snudd på föraktar det fega i att ta en sådan genväg förbi livets svårigheter, när de genvägarna medför stor risk för andras lidande.
Tycker till det att det är rent löjeväckande med den kampanj mot rökning som började på allvar ungefär i samma veva som man öppet började göra reklam för alkohol överallt. (Snart kan man förmodligen till och med få alkoholen hemlevererad, vad BRA! ... ehhh ... :-o). Som rökare försvarar jag förmodligen min "drog" förstås, men oavsett så ÄR det fanimig inte på långa vägar lika förödande för omgivningen att utsättas för nikotin-rök-puffar som det är att utsättas för halv/helpackade människor som tappar omdömet. Jag blir inte flummig, seg, snubblig, elak, personlighetförändrad överhuvudtaget av att bolma vanliga nikotincigg! Ändå är det rökarna som i första hand ska bespottas tydligen, medan alkoholen ska ses som något positivt. SJUKT!
Samhällsekonomiskt måste det alla gånger vara MYCKET dyrare med alkoholrelaterade biverkningar än nikotinrelaterade. Något annat tror jag inte på, helt enkelt. Ska man moralisera över nikotin så ska man fan göra det över alkohol i minst samma absurda utsträckning!! DÅ skulle jag inte klaga över att som rökare bli sedd som ett avskum. DÅ skulle det kännas helt ok och rimligt på ett helt annat sätt!
Avslutar med den här texten, som jag hade inne i ett tidigare inlägg. Den tål att läsas en gång till!
Gillar även Folkhälsoinstitutets reklamsnuttar på samma tema.
Jag har levt med missbrukare nära inpå mig så gott som hela mitt liv. Själv är jag snudd på nykterist (dricker typ en handfull öl per år). Verkligen, verkligen AVSKYR alkoholens negativa verkningar (och andra drogers också såklart). Så jävla mycket lidande som det för med sig, både för brukaren själv och för människor han/hon omger sig av. Helt galet att det numera dräller av alkoholreklam i all media och att det dessutom verkar anses som snudd på något fiiiint och sofistikerat att dricka vin var och varannan dag. :-o Redan efter ett par glas vin förändras man faktiskt, även om man inte själv anser sig vara berusad då. Barn speciellt märker av det extremt lätt och väl, tyvärr. Och barn tycker att det är obehagligt att notera dessa förändringar, det vet jag av egen erfarenhet.
När jag summerar allt negativt jag faktiskt behövt utstå genom livet, från alkoholberoende människor, så tycker jag så illa om drogen att jag snudd på föraktar människor som brukar det. Vet att det låter hemskt, alkohol är ju starkt beroendeframkallande och jag är rätt säker på att de flesta som har behov av det (om så än "bara" genom några glas vin per dag) mår rätt dåligt och därför använder drogen som ett avslappningsmedel (åtminstone till en början, innan drickandet övergått till även ett fysiskt beroende), men ändå ... snudd på föraktar det fega i att ta en sådan genväg förbi livets svårigheter, när de genvägarna medför stor risk för andras lidande.
Tycker till det att det är rent löjeväckande med den kampanj mot rökning som började på allvar ungefär i samma veva som man öppet började göra reklam för alkohol överallt. (Snart kan man förmodligen till och med få alkoholen hemlevererad, vad BRA! ... ehhh ... :-o). Som rökare försvarar jag förmodligen min "drog" förstås, men oavsett så ÄR det fanimig inte på långa vägar lika förödande för omgivningen att utsättas för nikotin-rök-puffar som det är att utsättas för halv/helpackade människor som tappar omdömet. Jag blir inte flummig, seg, snubblig, elak, personlighetförändrad överhuvudtaget av att bolma vanliga nikotincigg! Ändå är det rökarna som i första hand ska bespottas tydligen, medan alkoholen ska ses som något positivt. SJUKT!
Samhällsekonomiskt måste det alla gånger vara MYCKET dyrare med alkoholrelaterade biverkningar än nikotinrelaterade. Något annat tror jag inte på, helt enkelt. Ska man moralisera över nikotin så ska man fan göra det över alkohol i minst samma absurda utsträckning!! DÅ skulle jag inte klaga över att som rökare bli sedd som ett avskum. DÅ skulle det kännas helt ok och rimligt på ett helt annat sätt!
Avslutar med den här texten, som jag hade inne i ett tidigare inlägg. Den tål att läsas en gång till!
Lata fetton
En bild har florerat på FB idag, har själv också delat den och det inte bara för att jag tycker att även mulligare kroppar ska få synas utan att skämmas för, utan även för att det var en kul, tänkvärd tillhörande text till bilden. Tänker inte lägga ut hela den långa texten här, men den gick ut på ett omnämnande av en reklamaffisch utanför ett gym. En affisch som visade upp en smal, slimmad kvinnorkropp och texten: "Vill du vara som en sjöjungfru eller som en val till sommaren". Man antogs då såklart absolut inte vilja vara valen, (trots att valar är kärleksfulla, sociala, sexuellt aktiva, sjungande varelser, som verkar leva gott och sjöjungfrun ju inte ens finns i verkligheten :-O), för stor är ju tydligen samma sak som ful? I alla fall om man är kvinna?!?
Är den här kvinnan ovan verkligen ful, bara för att hon är mullig i formen? Jag tycker absolut inte det! Dock ... tog inte många minuter efter att jag delat den, innan det dök in en kommentar om "lata fetton". :-O Och med det också kommentarer om hur ohälsosamt det var att ha dessa "extrakilon". Är det verkligen det - ohälsosamt? Jag har i alla fall fått lära mig, genom läkare, att det ohälsosamma beror helt på VAR på kroppen fettet sitter och hur hårt packat det är. Ju lösare hull, desto mindre hälsofarligt.
Till och med jag själv, som vill tro att jag ändå är ganska bra på att genomskåda och stå emot medias hjärntvätt om hur vi ska se ut och hur vi bör leva, blir ju påverkad. När man DAGLIGEN matas med bilder/texter om bantning, träning, mathållning överhuvudtaget, utseende, ideal så tror man ju lätt att det inte går att vara lycklig om man inte ÄR smal, ser ung ut, är vacker och framgångsrik - vilket såklart inte är sant. De kriterierna är inte ens en garanti för att man ska känna sig ett smack lyckligare än innan. Inte mer en kortare stunder i alla fall.
Här finns en sida där man kan se "vanligt folks" kroppar på bild. Bilder de själva skickat in. Kroppar i alla former och storlekar. <Kroppsbild>
Och trots att jag som sagt tycker att utseendefixeringen är SKIT och det stereotypa idealet är ännu mer SKIT, så ber jag snudd på om ursäkt inför allt och alla, över att jag senaste året gått upp massor i vikt, av medicinerna jag äter. Varför känner jag så?? :-o Jag är väl jag oavsett vad jag väger?!! Verkar inte så. Man tappar helt klart en smula värde och respekt som mullig - den saken är tyvärr både sorglig och klar. Man anses nog lite korkad om man inte begriiiiper att man liksom inte kan gå runt och vara mullig hur som helst. :-O ...
Det som gör mig mest ledsen OCH förbannad är att folk har så otroligt lätt att fördöma. På alla möjliga plan, men nu håller jag mig till vikt en stund. Det finns ju otaliga andra skäl än lättja och frosseri som kan få en människa fetare. Och även om det ÄR frossa och lättja som skapat övervikten, så finns det ju otaliga skäl till varför man överäter och/eller inte rör på sig tillräckligt. Fysiska, psykiska, psyosomatiska orsaker t.ex. Sen finns det ju faktiskt människor som inte bryr sig om extrakilona egenligen, som kanske till och med skulle trivas med dem, om det inte vore för att andra så starkt föraktar mulligheten och klassar alla som inte är smala och vältränade (och snygga och unga ...) som losers. Sjukt är vad det är!
Är den här kvinnan ovan verkligen ful, bara för att hon är mullig i formen? Jag tycker absolut inte det! Dock ... tog inte många minuter efter att jag delat den, innan det dök in en kommentar om "lata fetton". :-O Och med det också kommentarer om hur ohälsosamt det var att ha dessa "extrakilon". Är det verkligen det - ohälsosamt? Jag har i alla fall fått lära mig, genom läkare, att det ohälsosamma beror helt på VAR på kroppen fettet sitter och hur hårt packat det är. Ju lösare hull, desto mindre hälsofarligt.
Till och med jag själv, som vill tro att jag ändå är ganska bra på att genomskåda och stå emot medias hjärntvätt om hur vi ska se ut och hur vi bör leva, blir ju påverkad. När man DAGLIGEN matas med bilder/texter om bantning, träning, mathållning överhuvudtaget, utseende, ideal så tror man ju lätt att det inte går att vara lycklig om man inte ÄR smal, ser ung ut, är vacker och framgångsrik - vilket såklart inte är sant. De kriterierna är inte ens en garanti för att man ska känna sig ett smack lyckligare än innan. Inte mer en kortare stunder i alla fall.
Här finns en sida där man kan se "vanligt folks" kroppar på bild. Bilder de själva skickat in. Kroppar i alla former och storlekar. <Kroppsbild>
Och trots att jag som sagt tycker att utseendefixeringen är SKIT och det stereotypa idealet är ännu mer SKIT, så ber jag snudd på om ursäkt inför allt och alla, över att jag senaste året gått upp massor i vikt, av medicinerna jag äter. Varför känner jag så?? :-o Jag är väl jag oavsett vad jag väger?!! Verkar inte så. Man tappar helt klart en smula värde och respekt som mullig - den saken är tyvärr både sorglig och klar. Man anses nog lite korkad om man inte begriiiiper att man liksom inte kan gå runt och vara mullig hur som helst. :-O ...
Det som gör mig mest ledsen OCH förbannad är att folk har så otroligt lätt att fördöma. På alla möjliga plan, men nu håller jag mig till vikt en stund. Det finns ju otaliga andra skäl än lättja och frosseri som kan få en människa fetare. Och även om det ÄR frossa och lättja som skapat övervikten, så finns det ju otaliga skäl till varför man överäter och/eller inte rör på sig tillräckligt. Fysiska, psykiska, psyosomatiska orsaker t.ex. Sen finns det ju faktiskt människor som inte bryr sig om extrakilona egenligen, som kanske till och med skulle trivas med dem, om det inte vore för att andra så starkt föraktar mulligheten och klassar alla som inte är smala och vältränade (och snygga och unga ...) som losers. Sjukt är vad det är!
En bild säger mer än ...
Måste lägga in den här bilden, som jag hittade på FB igår. Så talande. Så vidrigt, brutalt sorglig. Så manande till eftertanke. Vidare beskrivning känns överflödig.
Bilden tillhör Kim Harkins.
Återkommer senare idag. Nu har jag först terapi, mindfulness och fysisk träning att ta tag i.
Bilden tillhör Kim Harkins.
Återkommer senare idag. Nu har jag först terapi, mindfulness och fysisk träning att ta tag i.
Fria viljan och feminism
Har skrivit om det här förut, i min Tankar-sida, men tar det igen här nu, eftersom det aktualiserades för mig, genom - i mitt tycke - naiva, korkade inlägg i ett forum jag brukar besöka.
Ämnena där var prostitution och feminism. (Två separata ämnen alltså, som ni kanske förstår ;-)) Trådskaparen (samma till båda) ville i stora drag mena att prostitution under "ordnade former" (lagliga bordeller) inte alls var skadligt för någon. Tvärtom, horor som frivilligt ägnar sig åt prostitution är ju för tusan glada horor. :-o Ehhh ...
Det här med fria viljan då ja ... hur fri är den egentligen. Tänk efter lite ... om du vuxit upp i ett hem präglat av övergrepp, missbruk, våld, då har också dina gränser för vad som är "normalt" rubbats enormt. Din känsla av trygghet, tillit och egenvärde likaså. Tror man att man inte påverkas av sin uppväxt så är man korkad! Klart som fan man gör det! Och även om man senare i livet faktiskt reflekterar på ALLVAR, så finns spåren kvar, det är jag övertygad om. Att förstå en sak logiskt/praktiskt är inte detsamma som att man automatiskt också KÄNNER och lever utifrån den förståelsen. Långt ifrån. Det är jag själv ett levande exempel på.
Om man berövats känslan av att min kropp är min, så är man inte heller förmögen att sätta gränser för vad andra får och kan göra mot och med just den kroppen. Säger sig självt, tycker jag. Med andra ord ... den fria viljan är beroende av vad vi lärt oss är "normalt" och ok.
Det andra ämnet - feminism. Trådskaparen menade att det inte existerar någon ickejämlikhet. Feminister är bara en hop bittra, missunnsamma idioter och dessutom är minsann män de som är förtryckta i samhället idag, enligt TS. hahaha säger jag bara. Ska man skratta eller gråta? Feminism-motståndare vill ALLTID påpeka att vi feminister vill att alla ska VARA lika, att inga skillnader ska få finnas mellan könen, utan alla ska göra samma sak och se likadana ut. För helvete ... Nej!
Feminism har inte ett smack att göra med att vi skulle sträva efter att få alla att VARA lika, utan att i alla sammanhang bli exakt likvärdigt värderade!! Och så är det dessvärre inte idag!
Ämnena där var prostitution och feminism. (Två separata ämnen alltså, som ni kanske förstår ;-)) Trådskaparen (samma till båda) ville i stora drag mena att prostitution under "ordnade former" (lagliga bordeller) inte alls var skadligt för någon. Tvärtom, horor som frivilligt ägnar sig åt prostitution är ju för tusan glada horor. :-o Ehhh ...
Det här med fria viljan då ja ... hur fri är den egentligen. Tänk efter lite ... om du vuxit upp i ett hem präglat av övergrepp, missbruk, våld, då har också dina gränser för vad som är "normalt" rubbats enormt. Din känsla av trygghet, tillit och egenvärde likaså. Tror man att man inte påverkas av sin uppväxt så är man korkad! Klart som fan man gör det! Och även om man senare i livet faktiskt reflekterar på ALLVAR, så finns spåren kvar, det är jag övertygad om. Att förstå en sak logiskt/praktiskt är inte detsamma som att man automatiskt också KÄNNER och lever utifrån den förståelsen. Långt ifrån. Det är jag själv ett levande exempel på.
Om man berövats känslan av att min kropp är min, så är man inte heller förmögen att sätta gränser för vad andra får och kan göra mot och med just den kroppen. Säger sig självt, tycker jag. Med andra ord ... den fria viljan är beroende av vad vi lärt oss är "normalt" och ok.
Det andra ämnet - feminism. Trådskaparen menade att det inte existerar någon ickejämlikhet. Feminister är bara en hop bittra, missunnsamma idioter och dessutom är minsann män de som är förtryckta i samhället idag, enligt TS. hahaha säger jag bara. Ska man skratta eller gråta? Feminism-motståndare vill ALLTID påpeka att vi feminister vill att alla ska VARA lika, att inga skillnader ska få finnas mellan könen, utan alla ska göra samma sak och se likadana ut. För helvete ... Nej!
Feminism har inte ett smack att göra med att vi skulle sträva efter att få alla att VARA lika, utan att i alla sammanhang bli exakt likvärdigt värderade!! Och så är det dessvärre inte idag!