Inom loppet av 26 dagar har hela min närmaste familj födelsedag.
Det börjar den 29 december med min son, 5 januari fyller dottern, 10 januari fyllde syster Tita år.
Och idag har mor min haft födelsedag.
Och den 26:e fyller min bror år.
När min styvfar levde fyllde han den 30:de januari och min biologiska far den 2 februari.
(Min exmake fyller förövrigt den 22:a januari, så tidigare var det alltså en till att fira i samma kalasklunga.) Alla i en klump, förutom jag som fyller lite udda sådär på höstkanten. ;-)
Känslomässigt har senaste veckorna varit en berg-o-dalbana från högt till lågt till högt till lågt men nu verkar allt landat på lågt igen. :-/ Om det är bestående så återstår att se. Ingen mening att jag svär mig fri från att ta tåget högt ett eller några varv till, för av erfarenhet vet jag att jag plötsligt sitter där igen och åker med. Fast jag inte alls hade tänkt göra det fler gånger. Jaja ... lika bra att försöka stänga ned allt och låtsas som det regnar. Orkar inte engagera mig för tillfället. Det får bli som det blir - om det alls blir.
Jag ÄR ju en rätt dramatisk, intensiv person, men faktum är att den här tågresans turbulens faktiskt inte skapats av mig. Jämfört med medresenären är jag lugn och stabil som en filbunke. Det är nog helt enkelt bara så att vi (mest hen) spårat ur med tåget lite för många gånger för att kunna få det att löpa fritt framåt igen. Men med känslor kommer ju tyvärr en övertro på att saker och ting ska ordna upp sig. Det gör nog inte alltid det, om man ska vara lite realistisk och krass och jag börjar sakta men säkert inse att rälsen förmodligen är trasig, så vi kommer inte kunna ta oss till nästa station. Men jag gör det med sorg i hjärtat. :-(
Det tär också alltför mycket på min övriga hälsa att ständigt hindras av dessa urspårningar. Det är tröttsamt och oroande och tar mycket, mycket mer energi än jag egentligen längre är villig att ge det. Än så länge har hjärtat fått bestämma, men jag blir nog så illa tvungen att koppla in förnuftet, om jag ska kunna stå upprätt i förlängningen. :-/
Idag har jag haft finaste Catrin på besök. Hon bjöd mig på lunch på restaurang och vi babblade, babblade och babblade om livets alla viktiga beståndsdelar - vilket vi alltid gör när vi ses. Härligt! :-)
har vi haft kalas för sonen, som ju fyllde 22 år den 29:de december.
Ovan - Kalasbordet är dukat och väntar på gästerna.
Ovan - Sonen med sin far.
Ovan - Födelsedags"barnet".
Ovan - Elvisungen var såklart med och kalasade.
Nedan - Så även systers yngsta barnbarn närmast kameran och Isoldepluttan bredvid henne.
Ovan - Sonen (som bakat tårtan i bild själv) med sin far igen.
Nedan - Sonens far på väg hem efter kalaset.
Det har även hunnit vara nyårsafton, som jag "firade" helt solo. Självvalt, men ändå ... nä, inget vidare. :-/ På tolvslaget var jag i ett hetsigt telefonsamtal, så jag gick över till det nya året i frustration, haha. Börjar ju bra. :-o ;-) Blev dock lite bättre några dagar senare, då jag hade besök ett par dagar och fick lite välbehövlig mänsklig värme.
I söndags skedde så följande:
Dottern <3 fyllde hela 30 år!! :-o
Jisses, tyckte hon precis föddes och minns som igår när de lade upp denna vackra baby (på 49 cm och 3040 gram) på min mage efter förlossningen och hur hon - otroligt nog - vred upp sitt ansikte mot mig och såg mig stint rakt in i ögonen. Herregud vilken lycka! <3
Dottern var så otroligt förnöjsam och lätthanterlig som baby. Hon sov hela nätterna igenom från första dagen och var alltid glad som en liten lärka. Jo, det var hon. Jag överdriver inte det minsta! Hon var och ÄR underbar! :-)
Ovan - Dottern med sin far x2. På den vänstra bilden är hon nio månader gammal och vi är på sjukhuset, eftersom hon fått kikhosta och hade över 40 grader i temp. Syns ju dock inte på den lilla solstrålen. ;-) På den högra bilden är hon två-tre år gammal.
Minns även dagen dotterns far och jag kom hem med henne från BB som igår, då vi direkt satte på radion och det första som hörs ur högtalarna är låten nedan.
Den var ju så träffande med sin text, att jag grät floder i ren och skär lycka!
Självklart har vi haft kalas även för dottern. :-)
Ovan - Lilla My ... eller nej, dottern menar jag, framför kalasbordet.
Nedan - Marrängtårtan som hennes lillebror bakat åt henne.
Ovan och nedan - Dottern framför sin sprakande tårta, medan gästerna sjöng för henne.
Ovan och nedan - Dottern framför sin sprakande tårta, medan gästerna sjöng för henne.
Samma kalaskvällen (Trettondagsafton) övertalade mina "barn" mig att följa med dem ut.
Ovan - Dottern snövit, sonen Thailandsbrun och jag grisrosa, ;-) på väg till krogen.
Nedan - Badlands stod för livemusiken denna kväll. (Sonens far är förövrigt trumslagare i bandet.)
Ja, utöver detta har jag även hunnit med att jobba under mellandagarna. Tror jag var den enda i hela Stockholmstrakten som gjorde det, för det var ingen trafik alls på väg in/hem.
Mår kanske en liiiten smula bättre - till kropp, själ och humör - än jag gjorde senast jag uppdaterade. Dock ganska marginellt. Men ändå - bättre det än ingenting! :-)
Nu ska jag tusan gå och lägga mig - är hur trött som helst idag. För lite sömn gör så med en människa. Tydligen. :-o ;-)
Må gott, gott folk och god fortsättning på det helt färska året 2014!
Nej, verkar inte kunna komma ur den djupa svacka jag befunnit mig ännu mer i under senaste kvartalet och inte blir det bättre av att "vissa" inte respekterar min önskan om att bli lämnad ifred, så jag ens kan få en möjlighet att hitta någon form av ro igen. Tröstlöst och sorgligt är vad det är. :-/
Julen firade jag i alla fall med dottern och barnbarnen, samt syrran med karl.
Middagen åt vi uppe hos syster (hon bor i huset intill mig) och efteråt gick vi ned till mig och fikade, åt godis och delade ut julklappar. Kändes lagom lugnt, fint och mysigt.
Lite bilder från julen:
(Har förlagt min digitalkamera och har usel kamera på mobilen, så bilderna är som de är.)
Ovan - Mina älskade barnbarn precis innan Kalle börjar på TV:n.
Ovan och nedan - Litet kollage från dels middagen hos syster med karl (han syns på bilden ovan) och dels nere hos mig efteråt, då barnen delar ut julklapparna.
Ovan och nedan - Barnbarnen med en del av julklapparna de fick. Pirathatt, fejkarmtattoos och munspel, samt en häxdress och armbandsur. De var mycket nöjda med allt de fick. :-)
Ovan - den här söta Guben fick jag av dottern min. :-) Älskar den!
Nedan - <3 Dottern x2 egoposerar och visar samtidigt upp sina nya smycken - halsband och armband.
Under juldagen umgicks jag med dottern och äldsta barnbarnet. Vi slöade, åt massa mat/snask och hade endast levande ljus som sken omkring oss. Mysigt! :-)
Nedan - Dotterns RoddyTheDog slöade också. Här iklädd Elvisungens pirathatt.
Nedan - Gosade vidare med min nya lille Gube. Man tager vad man haver, haha. ;-)
Igår fredag jobbade jag först under dagen och var sedan iväg på bröllop. Marie, en av mina få nära väninnor, gifte sig med sin Egyptiske prins och bröllopet var så fyllt av kärlek att jag blev helt varm invärtes. Vackert som tusan! Är så glad för hennes skull! Hon förtjänar verkligen det bästa och jag är övertygad om att hennes nyblivne man ÄR precis det. :-) Jag hade turen att bordsplaceras precis bredvid brudparet, så jag fick en hel del pratstunder med brudgummen (som satt närmast mig) och lärde känna honom lite bättre.
Tyvärr hade jag glömt mobilen hemma, så inte ett endaste foto fick jag med mig därifrån. :-/
Men jag lägger istället in en bild på Marie och mig, så ni får se vem hon är åtminstone. ;-)
Kom hem väldigt sent igår, efter timtal av bröllopsfirande och då hade äntligen <3 sonen kommit hem igen, efter tre veckors Thailandsvistelse. Brun som en pepparkaka och med väldigt solblekt hår. :-)
Ovan - Ett Instagramfoto sonen lade ut på sig själv, under sin första vecka i Thailand.
Vi satt och pratade flera timmar, sonen och jag, om allt han upplevt under sin resa. Bra och kul att han ger sig iväg på lite äventyr, men jag tycker det är skönt att han är hemma igen! ;-)
Och på tal om sonen - ifall jag inte orkar uppdatera här imorgon när det egentligen är aktuellt ...
<3 Sonen fyller alltså 22 år om drygt en timme - den 29/12-13, med andra ord.
Hipp HURRA!!!!
Min lille babypojke, min minsting. Hugaligen vad tiden flyger iväg ändå.
Vi ska såklart ha ett litet kalas för honom imorgon eftermiddag. :-)
Är hyperuppstressad invärtes och/men jag känner det ALDRIG i huvudet, utan ALLTID i kroppens system. Märkligt ändå, hur man kan känna sig så lugn i skallen, när man uppenbarligen är som en uppskruvad sprattelgubbe?! :-o Har alltid fascinerats av att jag fungerar så och det gör det ju också svårt för mig att ens kunna förstå att/om mina diverse, handikappande fysiska symptom är just fysiska eller psykosomatiskt betingade. Irriterande! :-/ Jaja ...
Hade under veckan besök av den kvinna som för ett tag sedan spelade upp tre av mina låtar via den radiostation hon arbetar på (Radio Gagnef). Hon kom för att få fler av mina låtar brända på skiva med sig hem. Hon verkar av någon anledning ha fastnat för dem och vill spela upp fler framöver. Superkomplimang ju! Verkligen. :-)
Min Original-lista innefattar nu 26 (simpelt inspelade!) låtar. Mer och fler kommer hela tiden. (En del finns även i Nostalgilistan.)
Vill förresten passa på att tacka diverse ex för inspirationen.
Utan er skulle jag nog inte skrivit många låtar alls. :-o ;-) hehe
Har ju en himlans massa - ännu inte inspelade - gamla låtar jag skrivit med svensk text också. De är så gamla att jag inte känner någon större lust att sjunga in dem själv längre. Texterna skulle inte kännas trovärdiga för en snart 50-årig kvinna, hehe. Men på endera vis ska jag nog få dem också ljuddokumenterade så småningom.
Sonen ska åka till Thailand på måndag och vara borta till efter jul. Trist för mig, men kul för honom! ;-)
Han har snart rest mer under några år än jag gjort under hela mitt liv. hahaha. Men jag ÄR nu inte så mycket för att resa heller. Är nog en riktigt "hemmakatt" som föredrar upplevelser på nära håll och/eller inifrån komna. Har aldrig haft något större behov av att söka yttre äventyr faktiskt. Alla är vi olika.
Julen kommer jag förmodligen fira hemma, tillsammans med dottern min och åtminstone ett av barnbarnen. Troligen kommer även min syster Tita vara med oss fram till kvällningen. Det blir ett lagom firande för min smak. Fast jag hade ju gärna haft sonen hemma också och BÅDA barnbarnen. Man får inte alltid som man vill dock.
Avslutar med en Bitstrip-bild som i sig är talande för "störningar" just nu.
Försöker (sedan 1½ månad tillbaka) bruka taktiken "IGNORERA". Senaste dygnet har den dock fungerat dåligt, men förhoppningsvis är det bara en tillfällig "terrorattack"?! ...
Nä, har ingen som helst lust att skriva eller göra något som helst annat heller egentligen, men jag har väl inte så mycket annat val än att försöka göra vad jag kan för att fungera så "normalt" som möjligt. Klart jag inte behöver skriva här, men samtidigt ingår det i mitt "normala" liv att skriva och då kan jag ju lika gärna göra det här (också). ;-)
Har så jävla mycket besvikelse inom mig att jag inte vet vart jag ska göra av det - mer än genom att fokusera på musiken. Men det kan jag ju inte göra dygnet runt, tyvärr och på något vis känner jag också att jag får skylla mig själv som valt att vara så otroligt korkad under så lång tid. Men men ... hjärtat gör inte alltid som hjärnan vill och summerat kan jag väl bara konstatera att:
Har spelat in ett antal fler låtar sedan sist, men jag vet inte vad som hänt för plötsligt skräller det som f_n i inspelningarna igen. :-o Tycker inte jag ändrat ett dugg sedan sist jag spelade in, men något har helt klart hänt och jag har suttit och försökt klura på det. Mixat om och ägnat timmar åt ljudteknik - trots att jag inte lägger ned mer än max en halvtimme per låt på själva inspelningarna, haha. Men alltså ... VARFÖR skräller det igen?? Fattar ingenting och då blir det så till slut att jag tröttnar på att klura vidare och det är väl lite det jag är rädd för ... att jag ska tröttna och därmed inte fortsätta att få mina egna alster inspelade. Och jag VILL ju ha dem dokumenterade!
Sonen och jag har ägnat oss åt adventsstädning under förra veckan. Igår, på själva första adventsdagen, höll vi ändå på i ett åtta timmar i sträck innan allt var städat och adventspyntet på plats. Pust. Dottern och barnbarnen kom och lagade middag åt oss mitt i allt. Tack för det. <3
Ovan - Hade "barnen" och barnbarnen som middagssällskap igår.
Nedan - Ett litet "hemma-hos"-pyntkollage.
Rätt tragikomiskt förresten ... Gör faktiskt ganska ofta "viktiga" inlägg i min FB-sida. Om kvinnomisshandel, övergrepp, rasism, homofobi, djurplågeri, politik och får knappt någon kommentar alls på dessa - av någon. Men när jag häromdagen skrev att jag tycker det är trist att folk blivit så hetsiga av sig att det börjar julpyntas redan i november - DÅ jäklar strömmade kommentarerna in i massor och jag blev intaggad i folks diverse julfoton (vilka jag inte godkände att läggas in på min tidslinje, men ändå). :-O
Märkligt vad människor väljer att lägga energi på och vad som engagerar och provocerar tillräckligt för att orka kommentera. :-o Synd tycker jag, att inte samma engagemang finns för viktigare saker. :-/
Får inte särdeles många reaktioner på alla låtar (mina egna alltså) jag lägger ut i FB heller. Och ibland (ofta till och med, tyvärr) tänker jag att låtarna nog då är usla. Att jag är en usel låtskrivare/musiker/sångerska. Att jag nog borde ta bort skiten igen och inte låta folk lyssna på det, eftersom det ändå inte duger. Men samtidigt vet jag att jag ÄR musikalisk i grunden. Är rent tekniskt/teoretiskt till och med väldigt musikalisk. (Musik var förövrigt det enda ämnet genom grundskolan jag alltid hade högsta betyg i.)
Ovan - Jag i sena tonåren, med en nylonsträngad gitarr. Spelar enbart på stålsträngar numera.
Menar tekniskt musikalisk, med sådant som är mätbart. Alltså gehör, not/takt/tonlära. Arrangemang, musikkompositioner i stort och jag kan åtminstone behjälpligt hantera diverse instrument. Jag har också faktiskt till och med varit gitarrlärare för vuxna på ABF och vikarierat som musiklärare på en musikinriktad skola (åk 4-9). Så jodå, jag VET att jag är musikalisk! Men det betyder ju såklart inte att jag för den skull faller folk i smaken då det kommer till låtskrivande och framförande. Naturligtvis.
Ovan - Från Ängsskolan i Sumpan, där jag vikarierade som musiklärare.
Har tänkt ganska mycket på det på sistone - hur jag önskar att jag haft någon under min uppväxt som pushat mig lite med musiken. Har ju skrivit musik sedan jag var 13 år gammal och musicerat sedan jag var blott åtta år. Klarinett de första fem åren och sedan övergick jag till gitarr, för att jag ville sjunga också. Har ägnat MASSOR av tid av mitt liv på att musicera och tillbringat otaliga timmar i replokaler, de perioder jag spelat ihop med andra. Men jag har ändå aldrig tagit mitt eget musicerande särdeles på allvar. Aldrig tänkt tanken att jag kanske skulle försökt satsa lite mer på det - seriöst. Tänker att jag kanske hade gjort det om jag fått lite mer push - en liten smula mer bekräftelse på att det jag gjorde dög. ?!?
Ovan - Första bandet jag spelade/sjöng med - SMILE. Var blott femton år när jag började där.
"Pojkflickan" nere till vänster är jag. ;-)
Har gamla kassettinspelningar från replokalen med SMILE - tänkte ni kunde få höra ett smakprov på hur det lät. Hahaha, håll i er och KOM IHÅG - jag alltså är femton år här!! ;-) "SMILE-cover - Paper plane"
(Vi har på inspelningen elgitarrhjälp, så ni inte tror att det är jag som spelar sådär schyssta solopartier, haha.)
På det viset är det synd att mina föräldrar skilde sig när jag var sju år gammal, för min far var ju musiker och en otroligt musikalisk och högutbildad sådan. Han gick på finska akademiska musikhögskolan och var en suverän trumpetist. Han spelade i diverse storband och även i mindre uppsättningar band. Plus att han en period var gamla finska president Kekkonens högtidsfanfarspelare. Det ni. ;-) Jämförbart alltså med de hovmusiker svenska kungafamiljen utsetts. Bara de på topp väljs ut till sådana uppdrag. :-)
Ovan - Far min med sin trumpet - här i militärens musikkår.
Minns att pappa dagligen satt och repade i vardagsrummet på sin trumpet. Han stängde in sig där och jag var den enda i familjen som hade lov att vistas därinne med honom då. Antagligen för att jag på riktigt tyckte om att lyssna på honom och därmed var tyst och koncentrerad. ;-)
Eftersom han efter skilsmässan bodde kvar i Finland, så bestod ju vår kontakt främst i brevväxling. Men jag skickade honom nu och då små inspelningar jag gjort av mig själv, musicerandes och han var mycket glad och stolt över att jag anammat hans eget intresse, musiken. Han har fem barn, varav jag är det yngsta. Ingen av de fyra äldre har haft intresse av att musicera.
Tänker ändå att OM vi bott närmare varandra, kanske hade jag då av honom fått den musikpush jag tror att jag hade behövt som barn/ung?!? Vem vet - men jag tror att det hade gjort skillnad.
Nåja - ingen mening att gräma sig vidare över det såklart. Är, precis som min far var över mig, glad att min egen son är lika intresserad av musik som jag själv är och HAN har ju all möjlighet i världen fortfarande att faktiskt på endera vis kunna använda musiken på ett mer seriöst vis än jag själv gjort. Om han vill.
Oups - för att inte vilja skriva, skrev jag väldigt mycket ser jag, haha. ;-)
Sonen sitter och spelar gitarr/sjunger i bakgrunden just nu och nyss lagade han middag åt oss - köttfärssås och spagetti. Det är tur att han bor hemma fortfarande (igen) så det finns något som liknar liv omkring mig, när jag är som mest låg och det är jag tyvärr idag. Otroligt jäkla låg till och med. :-( Urtrist och energidränerande att befinna sig i den uppgivna svarta gegga som alltför ofta präglar mina dagar. Dessutom med större kraft ändå sedan några månader tillbaka. :-/
(Har jag förresten låtit er få lyssna på sonens egen låt "Heart"? Om inte så lyssna gärna nu. :-) Den är utlagd av Gustav Wulff, den producentstuderande kompis han spelar in sina låtar ihop med. Visst är de duktiga?!)
Varenda cell känns just nu helt utan energi. Får som mjölksyra av minsta, minsta lilla. T.ex av att skriva på tangentbordet. Men ändå tvingar jag mig att klara av att göra annat än bara ligga i sängen och tjuta, vilket är vad jag skulle göra om jag inte disciplinerade mig själv så hårt som jag gör, (och alltid gjort ...). Har idag putsat köksfönstrena, trots att armarna kändes som svaga, skakade sytrådar. Sonen lovade dock att putsa i vardagsrummet innan första advent, tack och lov.
Försökte mig ju på att gå på krog en sväng i lördags. Blev nu inte så lång utgång (knappt en timme), för det visade sig att bandet tydligen började spela redan under sena eftermiddagen och slutade spela redan vid 22. :-o Otroligt snopet! Men vi (syrran, hennes boyfriend och jag) hann i alla fall höra ett antal låtar och det lät kanonbra. Både syrran och jag försökte fota bandet, (Steve Future) men det blev tyvärr inte bättre än såhär:
Ja just det - lovade ju att visa en bild på hatten jag lånade av exsvärsonen och sonen min tog en bild på mig med den på, precis innan jag skulle ge mig iväg ut. Tyvärr var det så mörkt i rummet, så det blev inte bättre än såhär det heller, hehe. Knappt man kan se hatten, men jaja ... det får duga. ;-)
Nej, orkar inte skriva mer än så idag. Eventuellt ska jag försöka mig på att spela in lite fler av mina egna låtar ikväll. Om jag orkar hantera gitarren vill säga, för den där mjölksyrekänslan kommer ju även av gitarrspelande. :-/ Skit! Men jag kanske ändå gör ett försök.
Om inte annat så för att lägga fokus på något annat än måendet och detta :-o ;-):
Sedan sist har jag - TADAAAA - spelat in ännu fler av mina egna låtar. Överraskande vá?! ;-)
Lägger just nu så mycket fokus jag bara kan på just den biten. Av många orsaker, utöver att det är kul.
I onsdags fick jag förresten helt oväntat tre låtar spelade i RadioGagnef(nära Falun, men stationen kan höras över hela Sverige tydligen). :-o En tjej jag inte träffat på typ 20 år är nämligen programledare där och frågade mig om hon fick spela en av mina låtar och det fick hon såklart. Hon spelade som sagt dock hela tre stycken och "hotade" med att spela fler en annan dag. :-) Otroligt smickrande och hur kul som helst - har aldrig blivit spelad på radio förut, så det var ju verkligen speciellt! :-)
Idag ska jag göra något så ovanligt som att gå ut på pub/krog. Måste försöka ta mig ur det känslomässiga vakuum jag befinner mig i och eftersom det här "i byn" ikväll spelar ett band som jag gillar, (Steve Future), så tänkte jag passa på att göra ett försök till socialiserande. Får se hur det går. ;-)
Har fått hattfnatt - har haft det i perioder i livet - så idag var jag till exsvärsonen (som har en halv hattaffär hemma, hahaha ;-) ) och testade några. Vad tycks?
Ovan - Den här bilden är från ett annat tillfälle då jag testade exsvärsonens hattar.
Ovan - Den här, bland annat, testade jag idag. :-)
Den jag sen bestämde mig för att låna får ni kanske se foto på (från ikväll), en annan dag. ;-)
Annars har jag jobbat och umgåtts med sonen en del. Hade även dottern och barnbarnen här på middag förra helgen och var upp till dem och installerade en dator åt dottern någon dag efteråt.
Har fortsatt ägna mig åt musik och försöker spela in mina egna låtar i turbofart. De tar bara typ en kvart styck, eftersom jag är alltför otålig för att hålla på längre än så, haha. Tolv av dem har jag nu hur som helst lagt helt öppet i min Soundcloudsida. Och turbofarten måste jag också hålla, om jag ska orka/hinna spela in alla otaliga låtar jag skrivit genom åren, innan jag tröttnar igen och allt bara blir liggande.
Och ja, jag vet att gitarren ibland är ostämd och allt emellanåt låter surt och osynkat, men ni får ta det för vad det är - nämligen ett försök av mig att få mina låtar inspelade på enklaste vis bara. ;-) Här kan ni i alla fall direkt lyssna till de originallåtar jag hittills öppnat upp - för den som vill.
Utöver det har jag bland annat jobbat. Håller ju mest på med ekonomi och älskar att sitta och fakturera/bokföra. Bli sådär helt uppslukad av siffror, siffror och ännu mer siffror. Skönt, eftersom hjärnan är så fokuserad då, (det är ju rätt viktigt att det inte blir fel, så att säga ...) och kopplar bort allt annat som annars tar plats inne i skallen och får mig att bara bli ledsen, arg, besviken och allmänt bläig.
HIttade förresten häromdagen det här roliga "Bitstrips" som folk håller på med numera. Har samlat ihop en del av mina strips till två "klumpar". Har gjort fler än så efter det, men de kanske hamnar här en annan dag. :-)
Vad säger ni - har jag inte lyckats få min serie"gubbe" rätt lik mig själv?!? hahaha ;-)
Fortsätter att vara totalt isolerad i/med musik/inspelningar. Orkar inte känna och tänka och existera i det "verkliga livet" just nu och då passar det perfekt att helt hänge sig åt det jag ändå tänkt göra så länge, nämligen att spela in alla (eller många i alla fall) av mina egenskrivna låtar. Bättre sätt att få tiden att gå, samtidigt som jag gör något jag faktiskt tycker är kul, går nog inte att uppbringa. För mig alltså.
En del av det jag spelar in lägger jag i min -sida fortsättningsvis, så om någon har intresse av att lyssna så är det bara att gå in där. :-) Har lagt upp fler låtar än som syns offentligt än så länge, men det kommer mer varteftersom, som går att lyssna till.
Mer då ... nja ... orkar och vill fortfarande inte gå in på något direkt personligt kring varandet. Vet inte om jag någonsin kommer att orka och vilja det här igen, men man vet ju aldrig. Men just nu känns det avlägset att "blotta sig" på det viset, så ni får nöja er med den här lite mer ytliga formen av skrivande.
Ovan - Vacker vy från bilen, under min lilla helgtur.
När jag inte jobbar så går jag förövrigt knappt utanför dörren längre. Men jag var ut och iväg en sväng i fredags/lördags i alla fall. Först på en biltur för att besöka en person som har den unika förmågan att få mig att känna mig ganska glad och lugn och sedan med syster på shoppingrunda. Vi har fått Dollar Store till "byn", så dit var vi bland annat. Asfräsch affär med en massa "bra-att-ha" nästintill gratis, så därifrån plockade jag med mig en hel del hem. Ett nytt duschdraperi t.ex. Otroligt hur en sådan ändå liten detalj kan förändra helheten i badrummet på ett kick. :-)
Rent fysiskt (fast säkerligen starkt påverkat av psyket ...) är kroppen extremt stessad. Och slutkörd. :-/ Och inte blir det ju säkert bättre av att jag mest är stillasittande och storrökande. :-( Men det är nu som det är med den saken och jag orkar inte göra något åt det för tillfället. Förhoppningsvis vaknar jag snart upp ur den djupare svacka jag befinner mig i och försöker ta hand om mig på lite bättre sätt än jag gör nu.
Ojdå ... nu skrev jag ju lite blottande, personligt ändå, fast jag inte skulle, ;-) men jaja ... skitsamma. Att jag mått mer eller mindre dåligt och det mer eller mindre konstant under lååååång tid är ju knappast någon hemlighet för er som brukar vara härinne ändå och skulle någon läsa här som inte känner till det sedan gammalt, så hänvisar jag er till min sida "När själen gråter", om ni vill veta mer om den sidan av mig.
Uppdaterar dock inte den sidan särdeles ofta längre. Fast jag borde nog. Mest för att hjälpa till med att få människor att inte se psykiskt dåligt mående som så skamligt och tabubelagt som det ändå fortfarande är. Det är inte konstigare att må psykiskt dåligt än att ha någon fysisk åkomma och det måste präntas in i oss alla. Jag är långt ifrån en "svag" person, trots att jag levt med svår ångest sedan barnsben.
Det finns så många orsaker till att man kan drabbas av psykisk ohälsa och inget vaccin mot det finns heller, så vem som helst kan drabbas. Som sagt - det har inget med svaghet att göra.
(Följ gärna bannerlänken här nedanför!)
Mer än så får ni inte från mig idag. Må gott, gott folk! Ha en bra vecka!
Nu har jag tvingat mig själv att försöka lite till i det förbenade inspelningsprogrammet, för jag MÅSTE ju bara kunna få till ett vettigt ljud, tycker man. Så jag gjorde om låten jag spelade in igår och passade samtidigt på att öva på att lägga in fler ljudspår. Så det är sammanlagt sex spår på nya versionen.
Grundgitarr, bas och någon slags takt som jag utför på gitarren samt leadsång och stämsång.
Spelar den även lite snabbare än i gårdagens, skrapigare version. Tyvärr råkade slasksångens spår läcka igenom lite stundvis, men men ... jag blir väl bättre på att hantera programmet för var gång jag försöker, antar jag. :-) ;-)
Har ju haft nattgäst i form av finaste Catrin. Vi fick ordentligt med pratstunder, både igår när hon kom och idag morse/förmiddag. Det är inga lättsamma samtal vi för, hon och jag, haha. Men vi tycker båda om lite djupare, analytiska diskussioner, så det passar oss bra. :-)
Ovan - Catrin och jag för sex år sedan. Jisses vad fort åren går. :-o
Resten av dagen/kvällen har jag "lekt" i musikprogrammet. Suttit med gitarr, mick och hörlurar och spelat/sjungit som en tok. Har spelat in två egna låtar också, vilka jag dessvärre inte kan lägga in här ännu, eftersom de båda är med i högen jag skickade till melodifestivalen och spelar man dem offentligt under uttagningens gång, diskas man direkt. Och det vore ju synd. :-o ;-)
Utöver det har jag idag (eller igår redan egentligen) fått erfara ännu en gång att näe - saker och ting är inte rättvisa här i världen. Varken i stort eller i smått. Men som det ju t.om står i bibeln; "för den som hava, skall vara givet". Jaja, får trösta mig med att materiella ting INTE är vad som ger en människa sann lycka. Det är jag HELT övertygad om.
Ni som lyssnat på klipp jag lagt ut på mig själv, vet ju att jag har noll koll på ljudteknik och inte har det blivit bättre med åren, trots att jag faktiskt fick en snabblektion av exmaken (som är ljudtekniker bl.a) för inte så länge sedan. :-o ;-) Har nog helt enkelt inget tålamod och allt jag spelar in tar typ tio minuter, sen ska det bara vara klart tycker jag. hahaha
Hur som helst - sonen har ett program i sin dator som verkar så lätt och fiffigt att spela in igenom och när han spelar in sig själv så låter det faktiskt riktigt ok, men när jag nu idag (på tio minuter ... eller ok, max en kvart då ...) testade samma program så blev det ÄNDÅ skrälligt, distat, vasst och obehagligt att lyssna till. :-o Åhhh. Irriterande som jag vet inte vad.
I alla fall så spelade jag alltså idag in en cover av en låt jag egentligen aldrig lyssnat på förrän igår, när jag åkte hem från jobbet och den kom på radion. Inte förrän då slog det mig hur bra den var. Och såklart borde man inte ge sig på att "coverera" (eget ord ;-) ) en låt som denna, men jag gjorde det ändå - eftersom jag blev så tagen av den. Och jag har gjort den helt på mitt eget sätt, har inte ens försökt göra den på "rätt" sätt.
Om ni står ut med badrumsaktigt, vasst ljud så går den att lyssna till här. Spelar gitarr och har lagt en liten stämma på sången också, för att piffa till det lite. ;-)
Sonen spelade förövrig också in en cover - via samma program - häromdagen och den är ju hur vacker som helst och går att lyssna till här, för den som är nyfiken. :-)
Jo, har väl inte berättat förresten att jag skickade in 12 !! låtar till melodifestivalen i år. :-o Sonen och en kompis till honom skickade nämligen in ett par låtar och han/de gjorde det en kvart innan slussen stängde för uppladdningar från allmänheten och när jag ändå satt där och tittade på så tänkte jag att äh, jag skickar in lite jag också. haha
Om jag för ett ögonblick skulle tro att det fanns en chans (risk ..) att bli antagen, hade jag kanske inte skickat in dem. Förmodligen inte. ... Skulle ju därför vara nästan komiskt OM jag fick med en låt och ännu mer komiskt om jag då tvingades framföra den själv. Det står nämligen så i reglerna, att den som sjunger/spelar på inspelningarna måste vara beredd på att även göra så i tävlingen. Men det kan även vara så att man får med en låt, men en annan framförare ses ut. Man får väl hoppas på det sistnämnda då - om jag nu skulle ha sådan (o)tur att det väljer en av mina bidrag. ;-D
Däremot vore det ju SKITKUL om sonen med kompis fick med en låt i tävlingen, så jag håller tummarna för dem! Sonen skriver låtar på löpande band - precis som jag gjort periodvis under livet. BRA låtar skriver han dessutom. Riktigt bra! Ska lägga in lite av dem här framöver - när/om han tillåter.
Hade tänkt gå ut ikväll, men jag mår inte bra (på något sätt överhuvudtaget) så jag hoppar över det ändå. Däremot ska en väninna till mig sova över här inatt. HON ska nämligen ut - tillsammans med min syster - och behöver sovplats, eftersom hon inte bor i "byn" och syrran har fullt hus redan. Så lite social ska jag ändå försöka vara en stund ikväll och imorgon bitti. Som tur är känner jag henne så pass väl att jag inte behöver spela teater och låtsas vara annat än jag är. Vi har till och med bott ihop ett tag i ungdomen, Catrin och jag. Under samma period som vi spelade i samma band och det mesta kretsade kring just musik, musik, musik.
Ovan - Jag och Catrin i våras när hon var på besök hos mig senast.
Nej, måste iväg en snabbis nu och handla lite frukost, så jag har något att bjuda min nattgäst på imorgon. :-)
Lovade ju (er tappra som av någon anledning vill att jag skriver ;-) ) att skriva häromdagen, vilket jag inte gjorde. Sorry. Men nu ska jag göra ett försök ändå. Det blir dock lite svårt, eftersom det finns stora delar av mig/tillvaron jag inte vill dela med mig av alls för närvarande, vilket gör varje form av försök till inlägg lätt ... ytlig.
Jaja ... det får bli så just nu bara, om det ska bli något alls.
Hur min sommar varit tänker jag inte ens gå in på, utan startar om här från senaste månaden.
I början av månaden (oktober alltså) fyllde mitt älskade, äldsta barnbarn Elvis 10 år!!
Vi hade kalas för honom hemma hos mig, eftersom det var mest praktiskt så.
Kastar in några få av bilderna från kalaset.
På den sista bilden ovan sitter mina barnbarn Elvis och Isolde, med Isoldes bror (på faderns sida) emellan sig.
Fortsätter att vara mina två dagar i veckan påBorg & Merio, tillsammans med mina syskon.
Nedan - en sammanbiten jag och min bror x2, under en arbetslunch.
Har försökt börja musicera lite igen och orsaken till att jag fått ändan ur vagnen till det är mannen till vänster om mig, på bilden nedan. Han förestår en sammanslutning av musiker som kallar sig "Musikanterna" och har under senaste halvåret frågat mig om jag vill vara med. Har inte tidigare tyckt att jag har varken tid eller lust, men nu så. Nu får det vara slut med musicerandeuppehållet jag (ofrivilligt ...) befunnit mig i!
Nedan - Repetition med "Musikanterna" pågår. Som ni ser har även sonen min varit med.
Joo, var ju nyligen på spontan lunchdate med en nätvän jag aldrig mött "live" förut. Kul!
Här kommer några foton på oss under den "daten", på Kungsgatan, Stockholm.
Vi träffades på Betapet (ett alfapetspel online) för åratal sedan och nu har vi alltså även setts "live".
Nedan - Även våra älskade söner var med på "daten". :-)
I lördags fyllde jag år - 49 sådana. Hemkommen från jobbet i fredags möttes jag av detta utanför min dörr:
Det var mina grannar närmast ovan mig som köpt mig dessa otroligt vackra blommor.
Tack snälla! :-) Gladde mig mycket!
Blev firad under lördagen av barn/barnbarn/syrran med pojkvän (TACK) och på kvällen spelade jag ihop med "Musikanterna" på en pubafton. Första set (av tre) blev av olika orsaker lätt ... omtumlande (hahaha), men de två övriga seten kändes betydligt bättre.
Som sagt - sonen min var med också och det var ju otroligt kul att få spela/sjunga ihop med honom offentligt igen, för jo, vi har gjort det förut. :-) Fyra av låtarna sjöng vi helt tvåstämmigt rakt igenom.
*Vi var INTE så dystra (utåt sett i alla fall ...) som man kan tro då man ser bilden ovan, från spelningen.* ;-)
Ovan - Elvisungen (och hans mor, min dotter) var med och lyssnade på oss i "Musikanterna". :-)
Nej hörni, mer än så får ni inte från mig just nu. Inga tankar/känslor/mående -/händelserapporter av något slag, där jag blottar något av mitt inre, kommer över min bloggtröskel i dagsläget. Om den återhållsamheten släpper någon gång igen, återstår att se.
Må gott, gott folk! Och tack till er som fortfarande kikar in här och säger er VILJA att jag skriver lite. :-)
Som ni märker har jag inte skrivit på länge och det beror helt enkelt på att jag inte har något jag vill delge här längre. Skulle den känslan förändras så skriver jag igen.
Nu har jag/vi varit i Hangö, Finland en vecka (över midsommar) och även hunnit vara på "ön" nästan en vecka efter det. För tillfället är jag en sväng till fastlandet, men åker strax ut igen. I "stan" har jag umgåtts med dottern och barnbarnen en smula - emellan alla göromålsmåsten. Stress, stress, tyvärr.
Lägger ut lite bilder här, som får tala för sig själva.
Har varken tid eller lust att skriva mer här just nu.
Tidig morgon - Glad och på väg med VikingLine till Finland.
Hm ... hyttspegeln ser inte helt ren ut, såhär i kamerablixtens sken. :-o ;-)
Hangö - Nordens mest solrika stad! Nedan - Framme vid mammas hus.
Ovan - Inspekterar vår brygga och utsikten därifrån. Jodå, det ser ut som vanligt.
Nedan - Och såhär vacker är utsikten över vår strand, sett från stugaltanen. Vidunderligt! :-)
Ovan - Sonen med kompis har fixat en fin midsommarstång åt oss.
Nedan - Midsommarmaten startar med detta, kallskurna. Därefter följde grillat.
Ovan - Mamsen (i finaste gå-bort-skorna, hahaha ;-)) med sin urtrevliga karl.
Ovan - Mina morbröder skålar in midsommar, tillsammans med yngsta morbrors bonus"barn".
Nedan - Sonen min med kompisen Ida, vid vår egen strand, spexandes till kokkobrasans sken.
Ovan och nedan - Ungdomarna då de stack iväg på eget galej i Hangö stad, efter släktfirandet.
(Bilderna tillhör någon av dem.)
Nedan - Jag vid Hangös Frihetsmonument.
Ovan - "Lokala Amerikaemigranter"-museum, hann vi gå på i Hangö också. Spännande.
Ovan och nedan x2 - En kväll satt vi vid ett gästhamnscafé och njöt av utsikten därifrån.
Ovan - Himmel och hav hade så lika färgnyanser att det "live" såg ut som att färjan - långt bort i bild - hängde i luften. Häftigt! :-)
Ovan - Mammas vackra brunn, utanför hennes hus.
Nedan - Mamma och jag på Roxx (en pub), efter "kvällstorget".
Ovan - Vacker vy över vår strand. Nedan - Nattvy från stugaltanen.
Ovan - Hangöveckan är slut och mamsen och äldsta morbror (tillika min gudfar) säger hej då.
Nedan - Uttråkad på däck på VikingLine, på väg hem till Sverige igen.
Väl hemma i Sverige igen ...
Ovan - Barnbarnen mina möter upp oss när vi kommer hem från Hangö. :-) Gullungar!
Nedan - Dotterns RoddyTheDog. Underbar hund!
Nedan - Glasmontern jag (MadeForYou) får disponera, bredvid entrén till Ornö krog.
Scannade i Hangö in en hel hög med gamla nostalgibilder, som jag hittade i min mors och äldsta morbrors fotoalbum. Ska visa er lite av dem längre fram - när jag har tid och lust - men så länge lägger jag ut två av alla dessa bilder.
Ovan - Jag med mallig min, över min fingergubbe. Min syster Tita i bakgrunden.
Nedan - Pappa, mamma och jag på stranden "Plagen" i Hangö, Finland.
Nu har jag inte tid att sitta vid datorn längre. Ska packa iordning diverse ting och sen bege mig ut till "ön" igen. Min son jobbar förövrigt därute under sommaren och bor då i en husvagn, bredvid mig och särbon. :-) Sonens far med fru ska segla ut dit idag, så ikväll kommer han att få servera dem, då de dinerar på den lokala krogen. Ska ta med min trubaduranläggning ut nu och ställa upp den i samma krog och så får vi se sen, om den blir använd under sommaren?! Av mig, sonen och/eller min svåger, som också är musiker/sångare. :-)
Kopparfiltrerad Tette får starta detta inlägg. Bilden är tagen på färjan till "ön".
Har ingen som helst lust fortfarande att skriva. Ingen lust och ingen ork. Så jag tänkte att jag lägger ut en HÖG med bilder som får beskriva en del av mina dagar, sedan jag skrev här senast. I och för sig blir det ju såklart då inte en rättvisande bild av min tillvaro, eftersom ni inte kan se något av mitt inre, mina tankar, känslor och måendet, men ändå. Det säger kanske ändå liiiite?! ;-)
Ska försöka lägga in dem i datumordning.
Har tillbringat mycket tid på "ön". Är nästan mer därute än hemma i "stan".
Följande första bildserie är tagen för kanske tre veckor sedan, eller så.
Ovan - Det är så grönt att det nästan värker i ögonen. Älskar förövrigt maskrosor!!
Ovan och nedan - Dessa varelser passerar man på väg till/från färjan på "ön".
Jag/vi har också varit hemma i Nynäs då och då.
Ovan - Mina UNDERBARA barnbarn på besök. :-)
Ovan - <3 Sonen gosar med grannens katta, som gärna hoppar in till oss när fönstret står öppet.
Ovan - Det kryllar av syrenbuskar utanför kontoret till Borg & Merio.
Jobbar fortsatt mina två dagar i veckan på Borg & Merio på Södermalm, Stockholm.
Ovan - Tre av Borg & Merios medarbetare, utanför kontoret.
Ovan - En dag lunchade vi vid Marievik. Vackert som tusan. (Min brors näsa till vänster. ;-))
Ovan - Brorsans äldsta dotter med son var på snabbesök på kontoret en dag.
Mors Dag hann det vara också, sedan sist jag skrev.
Passade på att hylla mina barn den dagen, med den här bilder nedan. Som tack för att de gjort/gör mitt liv så mycket mer betydelsefullt än det annars skulle ha varit.
Ovan - "Snodde" den här bilden av dottern. Sonen, dottern, dotterns boyfriend och mina barnbarn, när de var på TomTits nyligen. Snacka om "löjliga familjen"-bild, hehe.
I väntan på färjan till "ön" en dag, fotar jag denna skönhet nedan.
Ovan - Under en av färjeturerna hem roar jag mig med att egofota mig - osminkad och utan att ens ha borstat igenom håret. Men vad tusan - det är ju så jag oftast ser ut, haha. :-o ;-)
Ovan och nedan - Åker trakto.
Ovan - Vy över vackra Kyrkviken. Den bilden får avsluta fotoorgien för denna gång. ;-)
Är idag, för ovanlighetens skull, hemma i "stan", ledig och helt ensam en stund. Har passat på att rengöra akvariet och nu ska jag strax ned till tvättstugan. Det gäller ju att roa sig när man har tid och kan, HAHAHA. ;-)
Är ledig och i "stan" även imorgon. Ska försöka att bara slappa då, (om jag kan), för på fredag är det dags för ännu en dag på Borg & Merio och direkt därifrån sticker jag sen ut till "ön" igen.
Senaste fem dagarna (sedan sist jag skrev alltså) har jag umgåtts mycket med syrran (Tita). På hennes initiativ, för till skillnad från mig är HON en otroligt social varelse. Det är även min bror, förövrigt. Men jag tror att min syster Paula är lite mer som mig - dvs. en smått enstörig typ som umgås bättre med djur?! :-o ;-) hahaha
Ovan och nedan - "Min stad Nynäshamn är en riktig sommarstad.
Årets första mjukglass med salmiakströssel intogs häromdagen. :-) Mums!
Syrran och jag har traskat runt i byn lite. Suttit vid gästhamnarna och studerat alla otaliga turister, som redan hittat hit. Ätit glass i solen, pratat med diverse "infödingar" (Nynäsbor alltså), gått på visafton och lyssnat på musikanter och pratat med ännu mer människor.
Ovan och nedan - Syrran (nedan) och jag var i lördags kväll på "Radiokakan" (lokalt ställe) och lyssnade på ett gäng musikanter (känner några av dem) som spelade "vilda, vackra visor". Mysigt!
Har även haft särbon här en sväng och snabbhälsat på (för glassleverans och kramar) äldsta barnbarnet som är hostigt, stackaren.
Nedan - Mitt älskade barnbarn Elvis.
MEN ... jag mår fortsatt urkigt och det verkar inte vilja vända, tyvärr. Är extremt "låg" hela tiden och har det hur jobbigt som helst med diverse krämpor. Så pass att egentligen allt jag försöker ta mig för blir tungt och snudd på övermäktigt. INTE kul att ha det så! Och jag vet ärligt talat inte riktigt vad jag ska göra åt det heller. :-(
Kanske piggnar jag till lite på fredag, för då kommer sonen hem från London igen. Tio månader tidigare än planerat. Efter diverse funderande fram och tillbaka och listskrivningar på anledningar till ATT stanna och/eller avbryta studierna och resa hem igen, kom han till slut (av olika orsaker) fram till det senare alternativet. Och det är väl inte så mycket att säga om det, mer än att han ju då provat i alla fall och det är ju i slutänden gott nog! Och för min egen egoistiska del så gör det absolut ingenting att jag får honom närmare igen. ;-)
Nedan - Grannens katta är hos mig mer och mer ofta. Eftersom jag dessutom har köksfönstret öppet så gott som dygnet runt, så tar hon sig själv lätt in, såklart.
Mer då ... nä, har nog inte så mycket mer att säga faktiskt. Får se om jag får större skriv/berättarlust framöver, så mina uppdateringar kan bli lite mer intressanta än de är för tillfället. Who knows?! ;-)
Jo förresten - lägger in ett par (för mig) nya låtar jag hittat på YouTube. Gillar dem skarpt bägge två och därför vill jag såklart dela med mig av dem, ifall någon mer än mig missat dem tidigare. :-)
Först P!nk och Nate Ruess - - "Just Give Me a Reason"
ÄLSKAR texten (någon gång kanske jag mer ingående förklarar varför ...)!
Right from the start
You were a thief you stole my heart And I - your willing victim I let you see the parts of me That weren't all that pretty And with every touch you fixed them Now you've been talking in your sleep, oh oh Things you never say to me, oh oh Tell me that you've had enough Of our love, our love
Just give me a reason Just a little bit's enough Just a second we're not broken just bent And we can learn to love again It's in the stars It's been written in the scars on our hearts We're not broken just bent and we can learn to love again
Im sorry I don't understand where all of this is coming from I thought that we were fine Oh we had everything Your head is running wild again My dear we still have everything And its all in your mind Yeah but this is happening You've been having real bad dreams, oh oh You used to lie so close to me, oh oh There's nothing more than empty sheets Between our love, our love, oh our love, our love
Just give me a reason Just a little bit's enough Just a second we're not broken just bent And we can learn to love again I never stopped You're still written in the scars on my heart Your not broken just bent and we can learn to love again
Oh tears ducts and rust - I'll fix it for us We're collecting dust, but our love's enough You're holding it in - You're pouring a drink No nothing is as bad as it seems - We'll come clean
Just give me a reason Just a little bit's enough Just a second we're not broken just bent And we can learn to love again It's in the stars It's been written in the scars on our hearts We're not broken just bent and we can learn to love again