Sonens senast inspelade egna låt
Har fortfarande NOLL lust att blotta mig här, men jag måste ju få skryta lite och låta er få lyssna på en av sonens nyare låtar. :-)
Text/Musik/Melodi - Zacharias Christiansen 2014
Musiker/Arr./Produktion - Gustav Wulff
Körsång - Zabina Merio
Musiker/Arr./Produktion - Gustav Wulff
Körsång - Zabina Merio
Hans duktiga kompis Gustav Wulff är den som spelar/spelar in, arrar och producerar låten.
Dessutom är dottern med här och refrängsjunger. :-)
Dessutom är dottern med här och refrängsjunger. :-)
Hoppas ni har det gott, gott folk!
Tillfälligt eller kanske bestående avbrott ...
Nej, nu orkar och vill jag inte mer. Bloggen får ta en paus, eller så stänger jag den för gott.
Vi får se.
Det som redan är skrivet får hur som helst ligga kvar tillsvidare.
Tack till er som faktiskt kikat in här mer eller mindre regelbundet.
Ta hand om er!
Mer födelsedagar
Inom loppet av 26 dagar har hela min närmaste familj födelsedag.
Det börjar den 29 december med min son, 5 januari fyller dottern, 10 januari fyllde syster Tita år.
Och idag har mor min haft födelsedag.
Och den 26:e fyller min bror år.
När min styvfar levde fyllde han den 30:de januari och min biologiska far den 2 februari.
(Min exmake fyller förövrigt den 22:a januari, så tidigare var det alltså en till att fira i samma kalasklunga.) Alla i en klump, förutom jag som fyller lite udda sådär på höstkanten. ;-)
Känslomässigt har senaste veckorna varit en berg-o-dalbana från högt till lågt till högt till lågt men nu verkar allt landat på lågt igen. :-/ Om det är bestående så återstår att se. Ingen mening att jag svär mig fri från att ta tåget högt ett eller några varv till, för av erfarenhet vet jag att jag plötsligt sitter där igen och åker med. Fast jag inte alls hade tänkt göra det fler gånger. Jaja ... lika bra att försöka stänga ned allt och låtsas som det regnar. Orkar inte engagera mig för tillfället. Det får bli som det blir - om det alls blir.
Jag ÄR ju en rätt dramatisk, intensiv person, men faktum är att den här tågresans turbulens faktiskt inte skapats av mig. Jämfört med medresenären är jag lugn och stabil som en filbunke. Det är nog helt enkelt bara så att vi (mest hen) spårat ur med tåget lite för många gånger för att kunna få det att löpa fritt framåt igen. Men med känslor kommer ju tyvärr en övertro på att saker och ting ska ordna upp sig. Det gör nog inte alltid det, om man ska vara lite realistisk och krass och jag börjar sakta men säkert inse att rälsen förmodligen är trasig, så vi kommer inte kunna ta oss till nästa station. Men jag gör det med sorg i hjärtat. :-(
Det tär också alltför mycket på min övriga hälsa att ständigt hindras av dessa urspårningar. Det är tröttsamt och oroande och tar mycket, mycket mer energi än jag egentligen längre är villig att ge det. Än så länge har hjärtat fått bestämma, men jag blir nog så illa tvungen att koppla in förnuftet, om jag ska kunna stå upprätt i förlängningen. :-/
Idag har jag haft finaste Catrin på besök. Hon bjöd mig på lunch på restaurang och vi babblade, babblade och babblade om livets alla viktiga beståndsdelar - vilket vi alltid gör när vi ses. Härligt! :-)
Nu är det dags att sova - ska upp 05.15 *pip*.
Natti gott folk!
Sedan sist ...
har vi haft kalas för sonen, som ju fyllde 22 år den 29:de december.
Ovan - Kalasbordet är dukat och väntar på gästerna.
Ovan - Sonen med sin far.
Ovan - Födelsedags"barnet".
Ovan - Elvisungen var såklart med och kalasade.
Nedan - Så även systers yngsta barnbarn närmast kameran och Isoldepluttan bredvid henne.
Ovan - Sonen (som bakat tårtan i bild själv) med sin far igen.
Nedan - Sonens far på väg hem efter kalaset.
Det har även hunnit vara nyårsafton, som jag "firade" helt solo. Självvalt, men ändå ... nä, inget vidare. :-/ På tolvslaget var jag i ett hetsigt telefonsamtal, så jag gick över till det nya året i frustration, haha. Börjar ju bra. :-o ;-) Blev dock lite bättre några dagar senare, då jag hade besök ett par dagar och fick lite välbehövlig mänsklig värme.
I söndags skedde så följande:
Dottern <3 fyllde hela 30 år!! :-o
Jisses, tyckte hon precis föddes och minns som igår när de lade upp denna vackra baby (på 49 cm och 3040 gram) på min mage efter förlossningen och hur hon - otroligt nog - vred upp sitt ansikte mot mig och såg mig stint rakt in i ögonen. Herregud vilken lycka! <3
Dottern var så otroligt förnöjsam och lätthanterlig som baby. Hon sov hela nätterna igenom från första dagen och var alltid glad som en liten lärka. Jo, det var hon. Jag överdriver inte det minsta! Hon var och ÄR underbar! :-)
Ovan - Dottern med sin far x2. På den vänstra bilden är hon nio månader gammal och vi är på sjukhuset, eftersom hon fått kikhosta och hade över 40 grader i temp. Syns ju dock inte på den lilla solstrålen. ;-) På den högra bilden är hon två-tre år gammal.
Minns även dagen dotterns far och jag kom hem med henne från BB som igår, då vi direkt satte på radion och det första som hörs ur högtalarna är låten nedan.
Den var ju så träffande med sin text, att jag grät floder i ren och skär lycka!
Självklart har vi haft kalas även för dottern. :-)
Ovan - Lilla My ... eller nej, dottern menar jag, framför kalasbordet.
Nedan - Marrängtårtan som hennes lillebror bakat åt henne.
Ovan och nedan - Dottern framför sin sprakande tårta, medan gästerna sjöng för henne.
Ovan och nedan - Dottern framför sin sprakande tårta, medan gästerna sjöng för henne.
Samma kalaskvällen (Trettondagsafton) övertalade mina "barn" mig att följa med dem ut.
Ovan - Dottern snövit, sonen Thailandsbrun och jag grisrosa, ;-) på väg till krogen.
Nedan - Badlands stod för livemusiken denna kväll. (Sonens far är förövrigt trumslagare i bandet.)
Ja, utöver detta har jag även hunnit med att jobba under mellandagarna. Tror jag var den enda i hela Stockholmstrakten som gjorde det, för det var ingen trafik alls på väg in/hem.
Mår kanske en liiiten smula bättre - till kropp, själ och humör - än jag gjorde senast jag uppdaterade. Dock ganska marginellt. Men ändå - bättre det än ingenting! :-)
Nu ska jag tusan gå och lägga mig - är hur trött som helst idag. För lite sömn gör så med en människa. Tydligen. :-o ;-)
Må gott, gott folk och god fortsättning på det helt färska året 2014!
Jul och lite annat ...
Nej, verkar inte kunna komma ur den djupa svacka jag befunnit mig ännu mer i under senaste kvartalet och inte blir det bättre av att "vissa" inte respekterar min önskan om att bli lämnad ifred, så jag ens kan få en möjlighet att hitta någon form av ro igen. Tröstlöst och sorgligt är vad det är. :-/
Julen firade jag i alla fall med dottern och barnbarnen, samt syrran med karl.
Middagen åt vi uppe hos syster (hon bor i huset intill mig) och efteråt gick vi ned till mig och fikade, åt godis och delade ut julklappar. Kändes lagom lugnt, fint och mysigt.
Lite bilder från julen:
(Har förlagt min digitalkamera och har usel kamera på mobilen, så bilderna är som de är.)
Ovan - Mina älskade barnbarn precis innan Kalle börjar på TV:n.
Ovan och nedan - Litet kollage från dels middagen hos syster med karl (han syns på bilden ovan) och dels nere hos mig efteråt, då barnen delar ut julklapparna.
Ovan och nedan - Barnbarnen med en del av julklapparna de fick. Pirathatt, fejkarmtattoos och munspel, samt en häxdress och armbandsur. De var mycket nöjda med allt de fick. :-)
Ovan - den här söta Guben fick jag av dottern min. :-) Älskar den!
Nedan - <3 Dottern x2 egoposerar och visar samtidigt upp sina nya smycken - halsband och armband.
Under juldagen umgicks jag med dottern och äldsta barnbarnet. Vi slöade, åt massa mat/snask och hade endast levande ljus som sken omkring oss. Mysigt! :-)
Nedan - Dotterns RoddyTheDog slöade också. Här iklädd Elvisungens pirathatt.
Nedan - Gosade vidare med min nya lille Gube. Man tager vad man haver, haha. ;-)
Igår fredag jobbade jag först under dagen och var sedan iväg på bröllop. Marie, en av mina få nära väninnor, gifte sig med sin Egyptiske prins och bröllopet var så fyllt av kärlek att jag blev helt varm invärtes. Vackert som tusan! Är så glad för hennes skull! Hon förtjänar verkligen det bästa och jag är övertygad om att hennes nyblivne man ÄR precis det. :-) Jag hade turen att bordsplaceras precis bredvid brudparet, så jag fick en hel del pratstunder med brudgummen (som satt närmast mig) och lärde känna honom lite bättre.
Tyvärr hade jag glömt mobilen hemma, så inte ett endaste foto fick jag med mig därifrån. :-/
Men jag lägger istället in en bild på Marie och mig, så ni får se vem hon är åtminstone. ;-)
Kom hem väldigt sent igår, efter timtal av bröllopsfirande och då hade äntligen <3 sonen kommit hem igen, efter tre veckors Thailandsvistelse. Brun som en pepparkaka och med väldigt solblekt hår. :-)
Ovan - Ett Instagramfoto sonen lade ut på sig själv, under sin första vecka i Thailand.
Vi satt och pratade flera timmar, sonen och jag, om allt han upplevt under sin resa. Bra och kul att han ger sig iväg på lite äventyr, men jag tycker det är skönt att han är hemma igen! ;-)
Och på tal om sonen - ifall jag inte orkar uppdatera här imorgon när det egentligen är aktuellt ...
<3 Sonen fyller alltså 22 år om drygt en timme - den 29/12-13, med andra ord.
Hipp HURRA!!!!
Min lille babypojke, min minsting. Hugaligen vad tiden flyger iväg ändå.
Vi ska såklart ha ett litet kalas för honom imorgon eftermiddag. :-)
Sov gott och må gott, gott folk!
God Jul
Mår tyvärr själsligt och fysiskt SKIT, men vill ändå säga:
Hoppas ni får en bra, skön, mysig Jul, gott folk!
