Sirap
Det är hur som helst nu snart ett år sedan det krånglade senast - tills idag då. Jag hoppas VERKLIGEN INTE att jag ska behöva få samma trassel som tidigare igen, utan att det bara är något temporärt fel!! Annars blir jag fanimig tokig!! HATAR ICKEFUNGERANDE UPPKOPPLINGAR och/eller datorer och/eller annat tekniskt som jag "måste" använda mig av! Får smärre hysteriska utbrott på sådant! :-o ;-)
Utöver det så är hela jävla jag seg som sirap. Orkar ingenting! Nada! Orkar inte ens försöka orka någonting. Har ingen gnista what so ever till att försöka pusha mig själv - nix. :-/ Är bara som i ett vaccum, (fast med oootaliga krämpor inflätat i det, tyvärr). Å andra sidan ... har haft ett par dagar i totalt inre och yttre kaos, så vaccum är rätt behagligt i jämförelse. :-O ;-D
Den tilltänkta lösenordsskyddade sidan ja ... verkar som att de som testat får upp inloggningsrutan som ska dyka upp. (Tack för hjälpen!) Men ändå ... ändå känner jag mig inte helt trygg i tanken om att den faktiskt ÄR låst. Vill INTE INTE INTE ha in folk där som inte ska vara där och jag vill heller INTE känna att jag ändå måste tänka på hur/vad jag skriver IFALL låset inte fungerar. Så hur gör man ... ska fundera lite till på det.
Man kan alltid skriva anonymt någon helt annanstans! Och bara ge ut den adressen till den/dem man absolut vill ska läsa.
Det är rätt skönt faktiskt. Gjorde ju det själv under ganska många år, tills jag la ner. Man får ur sig skiten, och det brukar ju vara det som är huvudsaken.
Kram
Det kan man, men för mig är det INTE huvudsaken att "bara" få skriva, utan mest av allt är huvudsaken den att jag ska få vara jag med all gegga och den historia jag bär. Annars fallerar hela styftet för min del.
Det är just det jag gjort hela livet - hållt hemligt, skämts, våndats och ska jag då inte kunna ha med det som en del av MIG, utan som en osynlig, anonym figur, så blir det bara en fortsättning på det som alltid redan varit. Om du förstår vad jag menar?
Mitt behov ligger alltså i att slippa ta hänsyn till andras eventuella känslor inför MINA upplevelser. Jag har ingen lust att hålla det inom mig själv resten av livet, för det tär sönder mig då.
Kram!/Tette.
Måste lägga till lite till ovanstående ...
Om man som mig dessutom (omedvetet! för att överleva antagligen?) byggt upp en pansarmur kring min person, (de som sett någon annan sida av mig än den sammansatta, går att räkna på max två händers fingrar och då är terapeuter inräknade där!), så blir det ännu viktigare för mig att få vara JAG fullt ut - åtminstone när jag berättar om det som gjort mig så fylld av sorg som jag faktiskt i grunden är (och inte verkar kunna ta mig ifrån ...).
Kram igen!/Tette.
Jag kommer till en inloggningsruta så det verkar funka fint! :) Jag har svarat på din kommentar bland kommentarerna där du skrev, så att även andra kan läsa :)
Finns det nån RSS-feed til din blogg? Jag läser bara bloggar i min ipad och för att kunna prenumerera på dem så behöver jag en specifik adress men det verkar jag inte hitta här eftersom du klistrat in bloggen på hemsidan, såå, finns det en direktadress?
Kramiz Saija
Ha! Hittade ju "bakvägen" här under så nu har jag dig inlagd i mitt flöde :)
Välkommen Saija :-) fast .... hjääälp, om du bara kommer in bakvägen ser ju bloggen FÖRJÄVLIG ut juuuu! hehe ;-) Jaja, du behöver ju inte sprida bakvägsadressen vidare bara. :-D
Kram!/Moster Tette.
Saija ... det första inlägget du gjorde här såg jag inte nyss när jag svarade på det andra. :-o Mysko! Hur som helst ... känner mig asorolig över den låsta delen, trots att ni säger här att det funkar. För jag kommer raka vägen in bara, vilken länkväg jag än prövar och oavsett om jag rensat eller inte. Hugaligen vad läbbans!
Ok, ska gå dit och kolla! :-)
Kram igen!/Moster Tette.
Hej vännen!!Känner bara för att krama om dig,,precis nu, Livet....är en kamp på gott och ont..
Hoppas du tar dig ur sirapen för denna gång :)
Tack snälla Maggan! :-)
Och kramar tillbaka!/Tette.
