TetteMerio -> Kommit bakvägen? Gå genast till -> www.tettemerio.se

Mår skitmysko idag. Värre än vanligt alltså. Huvudvärken och trycket i skallen, av hjärnhinneinflammationen, har släppt rätt mycket, men i övrigt är jag skitskum. Ser apdåligt t.ex. Det gör jag ju annars också och har haft glasögon sedan jag var blott 12 år gammal, men det här är på ett annat vis. Känner mig vidare övermättad på luft i lungorna. Sådär som man kan bli om man hyperventlilerat mycket och under lång tid, men det har jag inte ens nu. :-O Känner mig svag, sjuk och på gränsen till panik.

Finns ju lite olika tänkbara orsaker till detta. Dels ÄR jag ju faktiskt sjuk i hjärnhinneinflammation och sist jag hade det - maj-09 - så uppstod en rad konstiga symptom, neurologiska främst, som höll i sig under ett helt år! Dels har jag ju sedan snart en månad legat på en tredjedel mindre i dos med de antidepressiva (för att byta sort så småningom och därigenom förhoppningsvis kunna tappa lite av alla de kilon medicinen gett mig extra ...) och sist men inte minst har jag senaste dygnet kapat bort 14 av de 19 piller jag knaprat senaste veckan. Desa 14 hörde samman med inflammationen och den kuren är nu alltså över - för den här gången ...

Jobbigt hur som helst att känna sig så här. Har liksom ingen energi till mer skitmående nu. Vill bara ha LUGN OCH RO till kropp och själ!!
Jo, kom på ett till tänkbart skäl till att jag känner mig mer mysko just idag. Det faktum att jag igår faktiskt använde energi som FAN till att vara social. Först på barnbarnets kalas och sen med särbons släkt på Ornö. För även om jag tycker det är mysigt att umgås med dessa människor, så TAR det ändå energi. Jag är dessutom den sorten som försöker "verka pigg" och gör därmed en massa som jag egentligen inte orkar och ja ... det har ju sitt pris sen när jag kan slappna av igen. Jaja ... lägger in lite färska foton här, som avslutning på inlägget.

Först från Elvis kalas igår, söndag.


Blev inga bra foton, men här är mina barnbarn Elvis och Isolde i alla fall.

Efter kalaset åkte vi mot Dalarö, för övernattning på Ornö.

Darlingen min, tillika Ornöbo.

Från färjan mellan Dalarö och Ornö kan man se detta - Dalarö Skans. Där har jag haft en spelning förövrigt (mitten av 90-talet) och jag sa då att om jag någon gång ska gifta om mig, så ska det vara där. Underbart ställe!

Och så slutligen en överexponerad jag.