Mer kring brain zaps ...
Det är olidligt när jag är hemma och inomhus, men försöker jag mig dessutom på att gå ut (är man rökare måste man ju till tobaksaffären nu och då ... hm) så blir det ju sju resor värre. Eller rättare sagt - det KÄNNS i alla fall sju resor värre. Förmodligen för att man med mer synintryck rör ögonen mer och "stötarna" är i direkt koppling till just ögonrörelserna.
Är fortfarande helt förundrad, förbryllad och förbannad faktiskt, över att vårdpersonal inte har bättre kunskap om det här helt sjukt vidriga tillståndet man kan hamna i, då man slutar med antidepressiv medicin!?! Hur fan kan det komma sig att den enda vägen att få adekvat information, är via diverse forum och/eller privata bloggar?!? VARFÖR står det inte klart och tydligt med i läkemedelsinformationen? VARFÖR har inte läkare/psykiatriskt kunnig personal mer kunskap om fenomenent?? :-o
Hade jag vetat att man kunde bli såhär sjuk av att sätta ut Cymbalta hade jag ALDRIG stoppat i mig skiten från start!! Andra symptom jag just nu genomlider är extrema gråtattacker!! Och då menar jag EXTREMA!! Trycket i huvudet förresten, som vårdpersonal trott haft med ännu en hjärnhinneinflammation att göra ... nä, jag tror det också beror på utsättningen. Sedan är det möjligen så att min skalle är extrakänslig för just värk och tryck, i och med de återkommande inflammationerna? ...
Som nog märks är jag ARG, rent av bitter på både läkarkåren och läkemedelsindustrin, för att man alls häver ut dylika piller! Jävla skit! Som jag skrev i ett tidigare inlägg - man är en antidepressiv-medicin-försökskanin! Helt klart! :-(
Efter att med stor möda och besvär tagit mig fram och tillbaka till tobaksaffären och haft så mycket brain zaps på den lilla promenaden att jag trodde jag skulle exlodera av elektrisk aktivitet i hjärna och kropp, så satte jag mig återigen och googlade. Ville någonstans se om någon nämnde hur länge man kan tänkas ha det såhär och ... HJÄLP vilken negativ info jag fann om den saken. :-o Visserligen om ett annat SSRI-preparat, men symptomet är ju detsamma och även jag kände ju av dessa zaps i miniformat när jag slutade med Zoloft för ett antal år sedan. Ja, ni kan ju läsa själva! Det ÄR med andra ord ett välkänt fenomen och likförbannat känner inte läkarna (eller annat förväntat vårdkunnigt folk) till det mer än de gör?!? HOW COME?? :-o
Så jävla tröstlöst det känns just nu!! Får avboka ALLT i livet för tillfället (vad jag hoppas är för tillfället i alla fall ...). Allt från terapier, träning, umgänge, etc. Kan inte ens ta mig till tvättstugan, utan sitter mest framför datorn, eftersom det känns liiiiite mer uthärdligt om jag fixerar blicken på ett litet område. Och till det känner jag mig allmänt sjuk, har mjölksyra överallt (av ingenting), svettas och fryser om vartannat, mår illa, känner mig fumlig i motoriken, osv. Listan kan göras hur lång som helst.
Och som om det inte vore nog så är jag så jävla besviken på vissa personer att hälften vore nog. Och känner mig därmed också så urbota superensam. Verkligen på djupet ensam! Har i och för sig känt mig ensam hela livet, (oavsett om jag haft massa folk omkring mig eller inte), men nu känns det mer påtagligt än vanligt. Förmodligen för att jag inte kan "kollra" bort tanken lika lätt som vanligt, när jag ju är så isolerad i mig själv som jag är. jaja ...
Har precis bytt från Mirzatapin till Cymbalta, utan pyskiatrisk uppföljning, eftersom läkaren skickade mig till vårdcentralen för läkemedelsuppföljning! Så bra är Hjärnhälsan på Carema! Jag som har hört så mycket positivt om just nya Hjärnhälsan i Nynäs så att jag vågade ta kontakt med psyket igen efter x antal år. Jag har haft egen läkemedelsuppföljning, gått igenom FASS och på eget bevåg satt ut de mediciner som inte passade ihop med Cymbaltan och som inte passar ihop med Sifrol som jag får för restless legs och de som inte går ihop med laktosöverkänsliga magar. Jag svettas också floder, fast av Cymbaltan. Jag mådde illa i början och lyckades gå ner (!) 4 kg i vikt. Ja, det har ju inte blivit fler, men jag har inte gått upp dem igen i alla fall eftersom mina smaklökar blev helt omvända. Från att ha varit konstant hungrig och sötsugen till att bli mätt på lite, tycka att allt är för sött och föredra surt (frukt och bär!) och salt (chips :-( ). Jag har också fått tillbaka min panikångest och hjärtat skenar trots att jag äter betablockerare. Jag är ännu mer rastlös än vanligt och sover inte. Jag tar helst inte sömntabletter eftersom jag blir kass i magen av den lilla laktos det är i. Likadant vill jag helst slippa Oxascand mot ångesten, eftersom jag blir så off och det är laktos i, men för att klara av att jobba och åka kommunalt så måste jag emellanåt. Gråtattacker får jag också, men det har jag kopplat till panikångesten. Alternativet till Cymbalta för min del var tydligen Voxra i kombination med något SSRI-preparat igen. Men efter att ha läst i Fass känns det ännu mindre lockande. Jag gillade aldrig Zoloft. Däremot funderar jag över hur jag skulle reagera på Concerta, som man ger ADHD-patienter.
Förlåt, det var inte meningen att förlora mig i min egen medicinhistoria. Men jag blir ännu mer rädd när jag läser dina utsättningssymptom. Jag har redan en massa tråkiga biverkningar som jag inte vet om jag är beredd att leva med, så jag funderar, men jag orkar inte utsätta mig för såna utsättningssymptom som du har, inte kunna sova, pendla långt och jobba. Det funkar inte. Jag tar ju tabletterna för att kunna ha ett hyfsat normalt liv. Sjukskrivning kan man ju inte få heller. Inte jag i alla fall. Tack och lov att jag har ett jobb där jag trivs.
Usch Tette, jag lider med dig. ( Och mig.;-) )
Puss och kram
Monica
Hej Monica och nä det gör inget att du skriver om dina mediciner här - bara intressant att få ta del av, även om det såklart spär på min otrygga känsla till vården, när även du måste vara din egen läkare, tydligen. :-/
De här medicinerna fungerar ju så olika på olika personer. Zoloft har ju varit den som fungerat allra bäst på mig - panikattackerna försvann helt och "bara" en viss nivå av GAD kvarstod. Att läkarna inte tyckte jag skulle återgå till den, efter mina medicinfria år (med tilltagande panik..) var att jag gick upp ca 25 kilo av den alla perioder jag brukat den. Därför fick jag alltså Cymbalta, för att undvika kilona och så går jag upp nästan det dubbla av dem istället, hahaha. Plus att de inte hjälpt alls lika bra mot paniken och så nu då, de förbannade utsättningssymptomen som liknar inget annat än ett rent HELL. Tragikomiskt rent av! ...
Voxra är det ju som sagt meningen att jag ska övergå till, men som du säger med att inte våga utsätta sig för nya biverkningar, känner jag att nix, tänker inte snurra till signalsubstanserna ännu mer nu, innan de återhämtat sig från Cymbalta-utsättningen. Vill försöka ha liiiite koll på vad som är vad, om det går.
Förstår inte hur du klarar av att jobba OCH pendla när du har det som du har det?!? :-o Stackare!! :-(
Ja, det ÄR faktiskt synd om oss båda två för ... ett liv med så mycket ångest är fan inte kul! :-(
Ps. Om du/vi orkar någon dag kanske vi kan ses en stund? Och "gnälla" av oss lite, bland annat. Inte så många andra orkar ju lyssna på det och lever man med konstanta plågor så har man ju behov av att få yppa det nu och då. Och helst då till öron som förstår vad man säger/menar. Vi kanske kan vara varandras terapeuter/läkare?! ;-) hehe
Puss och kram tillbaka!/Tette.
Jag är ju faktiskt ledig varje måndag och har fått det beviljat även nästa år, så ja, det skulle vara mysigt att ses igen. Och det är ju inte ens omöjligt alltså, vi kan ta det en måndag! Och få gnälla av oss, som sagt.:-)
puss puss
Låter bra! :-) Vi får höras framöver, en måndag då det passar båda!
Puss puss!/Tette.
