I backspegeln ...-->

--> ... ser jag en person med ett stort engagemang kring orättvisor. Jag ser upprördhet, drivkraftig jävlaranamma, jag hör många och långa politiska diskussioner, med genus i fokus. Jag ser ett osminkat ansikte och noll intresse för fåfänga. Jag minns en längtan efter att kunna göra skillnad - genom diskussioner, genom engagemang, genom att försöka tydliggöra det absurda i könsroller, i ekonomiska och etniska orättvisor.

Jag minns också mothugget från alla möjliga håll och kanter och jag minns att jag rent av njöt av att få möjlighet till ännu mer och djupare diskussioner genom det. Var (speciellt för min ålder) extremt medveten och insatt i det politiska spelen och vad som hindrade jämställdhet. (Enligt mig i alla fall) Jag bad aldrig om ursäkt för att jag tog plats, var osminkad, inte bar "rätt" kläder och var fräck nog att mäta mig och mitt värde med killarnas.


Såhär såg jag ut i tonåren. Målade mig ALDRIG, gick i "otjejiga" kläder, med händerna i byxfickorna (om de inte var på gitarren förstås. ;-)

Det tragikomiska är att jag aldrig kände att det var killarna som hade något emot mig och/eller mitt sätt att vara/agera. Tvärtom faktiskt. Andra tjejer däremot ... störde sig på att jag inte sminkade mig, att jag var oromantiskt sexuellt utagerande, att jag hördes och märktes överhuvudtaget. Andra tjejer/kvinnor har ofta haft väldigt svårt för mitt raka sätt att kommunicera och mitt behov av att säga vad jag tycker och tänker.

Det MEST tragiska är att den känslan sedan fortgått hela livet hittills. Känslan av att det som hindrar kvinnor från att få ta självklar plats, i stort och smått i alla samhällets vrår, är andra kvinnor. Det STÖR andra kvinnor enormt, uppenbarligen, om man som kvinna vågar skita i att försöka anpassa sig efter rådande normer och ideal. Och har man därtill mage att verka tycka om sig själv (trots att man är osminkad och småfet) - ja då slår det totalt bakut. "Hur KAN hon vara så kaxig och självsäker? Vem tror hon att hon är egentligen?" ....


Jag i slutet av min tonårstid.

Den här låten spelade/sjöng jag ofta som ung (fast i en mer rockig version) och det händer att jag gör det än idag faktiskt. Lyssna på texten, det är den som är det viktiga här! ;-)



Kvinnoförakt - Text/musik av Björn Afzelius

Min tjej kom hem från jobbet och var deppig en dag
Hon svor och fräste, ja hon var inte glad
Så jag sa: "Älskling, älskling hur är det fatt?"
Hon sa: "Nu har jag fått nog av detta satans kvinnoförakt!"

För i morse kom en typ och gav mej en check 
Han ville göra en film om mina bröst och min häck
Men jag sa: "Polarn, du borde nog ta dej i akt
För du ska jävlar inte leva på att sprida nåt kvinnoförakt!"

Och på jobbet kom min chef och gav mej förslag
Han sa att frugan hans och ungarna var bortresta ett tag
Och när jag bad honom dra så blev jag löst ifrån mitt kontrakt
Men jag går hellre ner och stämplar än jag odlar hans kvinnoförakt!

För dom som tjänar på att folk berövas av drömmar
är ju kärleken ointressant
Sen får dom kalla det för frihet eller precis vad dom vill
Men att brudarna förnedras är fan ingen frihet
eller nåt dom själva har valt
Om deras chanser får bero på hur stora lökar dom har!

Och du själv blir lika lurad fast du inte vill tro't
För dina porrblaskor i din gitarr
är alla fyllda av atleter som tar ett nummer i timmen
Men om du drömmar om ett harem, så ger jag dej pengar
till att flyga ner till Qatar
Om du nu tror att du är kapabel att ligga i hela dan!

Men liberalerna är värst - dom tror att allting jämnas ut
om man för varje brud man visar också viker ut en kuk!
Men älskling kom då ihåg vad jag sagt:
Det enda man då uppnår är ett fullständigt människoförakt!


Kommentarer
Postat av: Maggan

Så sant så sant precis så är det...Jantelagen,,,du ska inte tro...osv..

Kärringar tanter är jag rädd för,,man kan va tant redan när man är 20år usch,,,

Sverige i ett nötskal,

Jag kan va osminkad jag är fet, men jag gillar mig själv ändå, samtidigt kan jag vara väldigt sexig och utmanande och trots min ålder så kan jag nog fortfarande förvrida huvudet på karlfolket :)!!

Och det gillar jag!!!Politik är jag dess värre inte ett dugg intresserad av,,det handlar för mycket om person och tyvärr inte sakfrågor..



Ha det bäst kramar//Maggan

2011-11-22 @ 21:58:34
URL: http://husnummerelva.blogspot.com/
Postat av: Tette - svarsinlägg

Men så är jag ju finne i grunden också, så Jantelagen fanns inte med från start hos mig, hehe. ;-)



Angående politik ... ALLT är politik, allt, allt, allt. Från det du föds tills du dör styrs ditt liv av politiska spel/regler. Och visst har det tyvärr på senare år blivit amerikaniserat här, såtillvida att partiledarna plötsligt blivit så viktiga för gemene man, MEN ...



de HAR ju ingen egen makt egentligen. Varje partiledare måste ju utgå från partiet, partiprogrammet, de representerar. Så i mitt tycke ska man fullständigt skita i VEM som är partiets ansikte utåt och enbart koncentrera sig på ...



... Nej, inte sakfrågor, (söker man sakfrågor hittar man något man håller med om i varje parti och även sådant man inte håller med om i varje parti och därmed blir man helt förvirrad), utan helheten i varje partis riktning. Ideologin, om man så vill. Det är DÄR man hittar själva stommen till vad varje parti är och står för, vart de vill komma och hur de vill ta sig dit!!



Otroligt intressant och spännande, särskilt då man faktiskt KAN vara med och påverka riktningen. ;-)



Kram!/Tette.

2011-11-22 @ 22:15:30
Postat av: Milo

Jävligt bra text av afselius. Har aldrig hört den innan.

Jag känner igen mig så i det du skriver, speciellt om utseendet i tonåren. Kul att få se gamla foton oxå.

Kram milo

2011-11-23 @ 01:01:41
URL: http://Mlilja.net
Postat av: Tette - svarsinlägg

Ja visst är den bra och nej, inte hans mest kända låt precis. Trodde rent av att det var "Röda Bönor" som gjort den, ärligt talat.

Och kul att du känner igen dig i mig som tonåring. :-)



Kramar tillbaka!/Tette.

2011-11-23 @ 13:13:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0